Dela den här artikeln:

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Proptech-boomen föder nya innovationer

Klimatomställningen driver utvecklingen framåt och nya innovationer inom fastighetssektorn krävs för en snabb och effektiv modernisering av fastighetsbeståndet. Proptech-bolaget Abentor Innovation är nu först i världen med nästa generations fastighetssystem som lanseras under samlingsnamnet ”A.I. Next Generation”.

 


– Den förda politiken och det generella intresset för miljö- och hållbarhetsfrågor är en pådrivande orsak till en omställning med minskad energiförbrukning och utsläpp. Ska ett acceptabelt tempo hållas så ligger ett riktigt utmanande digitaliserings- och energieffektiviserings arbete framför oss med dagens teknik, säger Robert Modrusan, grundare av Abentor.

 Utöver krav på minskade CO2 utsläpp och händelser i omvärlden som får elpriserna att skjuta i höjden är fastighetsägarnas behov att minska sina energikostnader omedelbar. Viljan för att ställa om finns men tekniken som idag används är antingen för gammal eller bygger på utdaterade tekniska plattformar.  

– Dagens teknik skapar flaskhalsar som försvårar integrering av information. Ny teknik måste tillföras som sömlöst och utan större insatser får funktioner som bokföringsprogram, driftprogram och anslagstavlor att fungera utan att det krävs en massa onödig handpåläggning eller experthjälp, säger Robert Modrusan

 Tillsammans med sin kollega Per Jutner grundade Robert Modrusan innovationsbolaget Abentor. Båda har lång och gedigen erfarenhet inom förvaltning, nyproduktion, drift och teknik från fastighetsbranschen. Med sina gemensamma kompetenser på respektive områden har de jobbat med att identifiera tekniksprången som fastighetsbranschen behöver. 

– Förutom att tekniken måste bytas ut är kunskapskraven på de som ska utföra arbetet för höga - vilket skapar en tröghet i omställningen, och som man måste göra något åt, säger Robert Modrusan.

 Med smart teknik kan kraven på kunskap hos personalen sänkas på så vis kommer man upp i det antal personer som krävs för en acceptabel omställningshastighet menar Robert Modrusan. I annat fall kan det ta mellan 10-15 år eller mer för den stora massan inom fastighetsbranschen att ställa om. Den tekniklösning som Abentor tagit fram gör det möjligt för byggnaden att tänka själv, dra egna slutsatser och kommunicera med omgivningen. Fastigheten gör numera jobbet åt dig och berättar själv vart de största besparingsmöjligheterna ligger.  

–  Vi har tagit fram en helt ny teknik ända ner på sensornivå. Tekniken jobbar opåverkat hela vägen med mycket högre kommunikationshastighet och alltid utifrån fastighetsägarens behov. Fastighetsägarnas affärsnytta har varit A och O för oss när vi tar fram nya lösningar, förklarar han.

 Medvetna integrationer och installationer är nödvändiga för att hålla återbetalningstiden på en rimlig nivå. Genom att flytta in tekniken till fastigheten kan nu fastighetsägaren äga all information som underlättar det fortsatta arbetet med utbyggnaden av systemen. 

– Med tekniken ”in-house” hålls antalet molntjänster och abonnemang ner vilket blir mer kostnadseffektivt för en fastighetsägare. Informationen samlas istället i en lokal molntjänst, så kallad Fog Cloud, som dessutom ger full kontroll kring arbetet med säkerhet och GDPR.

 Med hjälp av sensorteknik har systemen full koll på det som behövs i en fastighet. Den som sköter systemet skall varken behöva lägga tid på frågeställningar eller felsökningar.

– Det är som ett självspelande piano. Om något händer så ska du inte behöva lägga ner tid på att klura ut vem du ska kontakta för att lösa ett problem. Med vårt system har du redan fått förslag vem du ska kontakta. 

 Genom att programmera datorerna med rätt indata blir de helt överlägsna. I ”A.I Next Generation”-plattformen kan sensorerna jobba med tiotusentals frågeställningar samtidigt kring allt som rör fastigheten. 

– Systemen som används idag agerar inte på 99 procent av all information som finns. Det finns en stor uppsida och optimeringspotential som inte nyttjas fullt ut. Därför behövs en helt ny typ av teknik som kan visualisera kapaciteten i informationen. Vi gör helt enkelt det svåra enklare, säger Robert Modrusan.

 I plattformen ingår allt från vädermätningar från SMHI, boendeappar, låsfunktioner, digital drift, individuella mediamätningar, energi- och klimatflöde och mycket mer. Informationen samlas in genom samarbeten med våra partners, öppna API:er och framför allt genom egna tekniska lösningar.

– Informationen som skickas från plattformen sker inte enbart via aktiv förfrågan utan vår teknik ser också till att plattformen skickar ut information som fastighetsägarna också borde vara intresserade av, säger Robert Modrusan.

 Under hösten lanseras ”A.I. Next Generation”-plattformen från Abentor i from av både hård- och mjukvara. Totalt handlar det om sju produkter varav sex av dem släpps i höst och den sjunde under nästa år.  

– Man behöver inte alla sju på en gång för att se effekterna av våra lösningar. Vi hjälper till med behovsanalyser och kan komma med nyckelfärdiga lösningar. Den fastighetsägare som använder våra lösningar kommer snabbt att upptäcka affärsnyttan av investeringen och att det blir en helt annan ekonomi i företaget när en person nu kan bevaka och styra 100 saker istället för ett fåtal, avslutar Robert Modrusan  

 

OM ROBERT MODRUSAN
• Arbetat med teknisk drift, fastighetsjour och med höga befattningar på flera större fastighets- och teknikkonsultbolag.
• Uppfinnare med tre kommersialiserade uppfinningar på marknaden. 
• Specialistkompetens inom energiutredning och kartläggning  
• Vunnit utmärkelser i energiutredningstävlingar
• Grundade Abentor 2017 tillsammans med kollegan Per Jutner
• Nästa mål är att på deltid doktorera inom ämnet energimanagement och tekniska förvaltningssystem. De forskningsresultat som nås kommer användas i Abentors vidareutveckling.

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!