Dela den här artikeln:

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Klimatutmaningen kräver sakkunskap på alla nivåer

Att skapa attraktiva livsmiljöer som uppfyller klimatkraven kräver ett holistiskt synsätt, ny kunskap och digitala verktyg. ÅWL Arkitekter är ett arkitektkontor som förberett sig med tvärprofessionella team och ett digitaliserat arbetssätt.

 

 


– Vi står inför ett paradigmskifte inom arkitektur och byggande med skärpta lagkrav inom hållbarhet parallellt med nya omvärldsutmaningar. För att vi ska klara omställningen krävs ny kunskap på alla nivåer, både hos oss och beställarna, säger Cecilia Holmström, vd på ÅWL.

 ÅWL siktar på att vara bland de tio främsta arkitektkontoren inom hållbarhet 2025 och tar ett helhetsgrepp om frågan. 

– Som arkitekter har vi ett stort ansvar i det vi föreskriver och gestaltar, och vi arbetar aktivt för att våra kunder ska göra kloka och klimatsmarta val. Samtidigt väger vi in sociala, ekologiska och ekonomiska faktorer med fullt fokus på såväl kundernas behov som samhället i stort.

 ÅWL grundades 1983 och har i dag cirka 100 medarbetare i Stockholm och Norrköping. Arkitektkontoret utmärker sig genom sin breda kompetens, med arkitekter specialiserade på allt från bostäder till kommersiella och offentliga projekt som till exempel skolor och simhallar. Där finns också stadsplanerare och 25 landskapsarkitekter som samarbetar med ett brett nätverk av externa konsulter. 

– Med vår breda kompetens är det lätt att se till helheten och ta ett övergripande ansvar för såväl stad och landskap som byggnad och samhällsservice. Inom vårt största affärsområde, bostad, kan vi till exempel ta hänsyn till både bostadens, utemiljöns och stadsdelens kvaliteter och behov, vilket gör att vi lättare kan skapa långsiktigt hållbara lösningar.

ÅWL är noga med att alla deras arkitekter har tillräckliga kunskaper för att förstå och bemöta de nya krav som ställs. 

– Klimatfrågan är en riskfråga och måste därför genomsyra hela organisationen. Förr räckte det att ha ett fåtal experter för att hantera hållbarhetsfrågorna. I dag är förändringarna så stora att det krävs sakkunskap på alla nivåer.

 BIM och intelligent 3D-projektering har länge varit integrerade verktyg i kontorets processer. För att bättre kunna simulera och förstå effekten av olika lösningar, har de även utvecklat ett eget digitalt verktyg som kan klimatberäkna gestaltningsförslagen i realtid. 

– Vi får nu fram denna information redan i skisser och tidiga skeden och kan utforma klimatdeklarerade stads- och detaljplaner.

 ÅWL har länge arbetat med social hållbarhet och ekosystem tjänster inom hus och landskapsarkitektur samt med lösningar för effektiv energianvändning och hantering av extremväder. Nu har kontoret även ett stort fokus på gestaltningens påverkan på klimatet, det vill säga mängden koldioxidutsläpp genom hela värdekedjan – från det att råvaran utvinns, förädlas, används och underhålles i en byggnad tills byggnaden slutligen rivs. 

– Alla material som innehåller cement och metaller har stor klimatpåverkan och därför måste vi minimera denna typ av material i det som byggs. Träbyggandet måste öka och har redan fått ett uppsving, men tillgången på trä är begränsad. Träbyggnader fungerar inte heller i alla sammanhang och kräver kunskap om rätt virkeskvaliteter och hur materialet ska användas för att uppnå hög brandsäkerhet, god ljudkvalitet och liknande.

 De senaste två åren har ÅWL haft en dramatisk ökning av projekt med hållbarhetsfokus. Det rör sig främst om nybyggnadsprojekt, men man vill även slå ett slag för
återbruk och ombyggnadsprojekt, särskilt om tillgången
på material sviktar samtidigt som material med stor
klimatpåverkan ska minska.

– En viktig del av hållbarhetsarbetet är att vårda och nyttja befintliga material, byggnader och grönområden. Branschen arbetar generellt med för lite återbruk och för få ombyggnadsprojekt, så kunderna behöver undersöka denna möjlighet i större utsträckning. En av anledningarna är att nuvarande byggregler ibland gör det praktiskt och ekonomiskt svårt att bygga om en gammal fastighet. Därför behöver regelverket ändras.

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-31-17.png


För att skapa attraktiva livsmiljöer som uppfyller klimatkraven krävs också initiativ, mod och omtanke.

– Som arkitekter måste vi ta initiativ, vara tydliga och stå för det vi gör. Vi måste också ha mod att vrida och vända på problem och förklara varför en viss lösning är bättre
än en annan. Självklart måste även hjärtat vara med
hela vägen, eftersom vi jobbar med att skapa utemiljöer,
städer, bostäder och skolor för människor, avslutar
Cecilia Holmström. Läs mer på awlark.se

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!