Dela den här artikeln:

7. dec. 2018

|

Ekonomi

3 intressanta byggprojekt

Journalist: Ylva Sjönell

Framgångsrik digitaliseringsresa för Slussen

När Stockholms Stad handlade upp leverantörer för Slussen-bygget hade de bestämt sig för att ha krav på en hög digitaliseringsnivå, något som har visat sig mycket framgångsrikt.

Man har varit en modig och uthållig beställare som gjort en stor samhällsinsats då deras tydlighet, strävan och vilja har bidragit till en utveckling i byggbranschen där andra följer efter. Kan det fungera i ett så stort projekt som Slussen kan det fungera överallt.

ELU och Tikab har tagit fram en digital modellbaserad leveransplattform som sedan använts vid framtagandet av bygghandlingar. I ett övergångsskede har man gjort modellvyer av modellerna, så de nästan framstår som ritningar. Utskrivna modellvyer har förekommit, men ju längre projektet har gått desto färre utprintade modellvyer.

Att digitalisera ett stort projekt kräver att alla led måste vara uthålliga och inte ge upp. Men att det är ett så långsiktigt projekt är också en förutsättning för att alla ska hinna ta till sig och vänja sig vid att använda digitala modeller. För det är inte gjort i en handvändning att överge ett arbetssätt man använt i över 100 år.

ELU och Tikab har också bidragit till den digitala utvecklingen i projektet genom att vara ute och utbildat på plats hos användarna och visat hur det fungerar. Det är mycket givande och tagande i en sådan utvecklingsprocess, det gäller att förstå och respektera varandras roller samt vara prestigelös, och det blir samtidigt en väldigt spännande lärandeprocess.


Sahlgrenska blir en spännande miljö för Life Science

Visionen för Sahlgrenska Life är att det ska bli ett centrum för världsledande translationell forskning, utbildning, vård och innovation.

Det övergripande syftet med Sahlgrenska Life är att skapa en fungerande translation - överföring eller översättning - av kunskap mellan olika discipliner och sektorer. Till vården för ökad patientnytta, från vården för starkare forskning, utbildning och innovation.

Området kring Sahlgrenska haft ett geografiskt problem då Sahlgrenska Akademin med forskningen och utbildning ligger uppe på ett berg medan universitetssjukhuset ligger långt nedanför med en väl trafikerad led mellan sig. Med Sahlgrenska Life kommer dessa två världar att även fysiskt knytas ihop genom en hängande byggnadskropp mellan två fastigheter.

På båda sidor av den hängande byggnaden kommer kliniska laboratorier, forskningskluster, utbildningslokaler finnas. Däremellan kommer möten och samverkan att ske. Kärnan i Sahlgrenska Life består av translationella kluster där vårdanställda, forskare, anställda i näringslivet och andra aktörer arbetar sida vid sida. Målsättningen är att göra dödliga sjukdomar kroniska, och kroniska sjukdomar botbara.

Med möjligheter för fysiska möten kommer ett kraftfält skapas mellan forskningen, näringslivet och det kliniska, och då innovationer ofta uppstår i skärningspunkter mellan olika discipliner skapas även en arena för innovativa företag som kan växa. Verksamhetens utmaningar kommer bli att verkligen skapa mötesplatserna och det innovativa klimatet.


Nytt och spännande stadsdelskoncept i Karlastaden

När man kommer in i den nya stadsdelen Karlastaden i Göteborg ska det verkligen kännas i hela kroppen. Syftet är att på en och samma plats skapa en ny typ av boende, kontor och en livlig stadsmiljö.

Det första kvarteret som byggs är Karlatornet, ett hus med 73 våningar som blir Nordens högsta på 245 meter högt. Karlatornet blir ett nytt landmärke i Göteborg och även omgivande hus blir höga. Husen byggs även relativt tätt då det blir en helt bilfri stadsdel, med ett garage byggt under hela stadsdelen. Gatorna kommer bli mysiga och fyllda med olika typer av aktiviteter.

Gatumyllret skapas genom att alla gatuplan i fastigheterna blir kommersiella lokaler med ett brett utbud av restauranger, serviceinrättningar av olika slag och butiker. Våningsplanen ovanför gatuplanen blir kontor och därefter kommer bostäder. Syftet är att skapa en levande blandstad där man både bor, jobbar och har sin fritid.

I Karlatornet blir det ett unikt koncept för de boende. I lobbyn längst ner finns en reception som är öppen dygnet runt, allmänna ytor för mötesplatser samt tillgång till olika servicetjänster. Karlastaden blir en smart stadsdel där de boende erbjuds en uppkopplad vardag. I en app kan man exempelvis boka tvätt och städning, gymtider och även kommunicera med grannar.

En digital mötesplats för grannar där de kan låna verktyg av varandra, samordna aktiviteter och annat är ett nytt intressant grepp för att öka känslan av samhörighet bland de boende.

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!