Dela den här artikeln:

28. sep. 2018

|

Livsstil

3 smarta tillbyggnader


Journalist: Anna Bjärenäs

Friggebod


Har man som husägare av ett eller tvåbostadshus på tomten finns möjlighet att på ett enkelt sätt utan bygglov komplettera detta med en eller flera komplementbyggnader, så kallade friggebodar. De har blivit populära att använda som en lösning när man till exempel vill bygga ut men inte vill eller kan söka bygglov.

Friggeboden uppkallades 1979 efter dåvarande bostadsminister Birgit Friggebo som beslutade om att avskaffa bygglovsplikten för nämnda byggnadslag. Från början omfattade lagen bodar om max 10 kvadratmeter, vilket senare kom att utökas. Användningsområde som godkänns för friggeboden är exempelvis uthus, garage, förråd, växthus, gäststuga, bastu eller båthus. Byggaren för samtliga friggebodar på tomten får inte överstiga 15 kvadratmeter och högsta höjd i nock får inte överstiga 3 meter.

Boden måste vara fristående från huvudbyggnaden och ha lämpligt utseende vad gäller färg, form och material. Är det minst 4,5 meter till tomtgränsen krävs inte heller något medgivande från grannarna. Strandskyddsregler måste dock respekteras så ifall friggeboden ska uppföras i närheten av sjö, hav eller vattendrag krävs strandskyddsdispens enligt miljöbalken. Numera finns ett brett utbud av tillverkare och återförsäljare av friggebodar som erbjuder stor variation i utformning för olika ändamål.

Bastu


Många är de husägare som önskar utöka sin bostad med bastu för att förgylla familjens vinterkvällar med avkopplande bastubad i hemmets lugna vrå. Hur stor bastu man vill ha, vår man välja själv – från en internbyggd bastu till friliggande hus med separat dusch och toalett. En bastu som inte överstiger 15 kvadratmeter är en utbyggnad som inte kräver bygglov.

Utbyggnaden får uppföras även om detta strider mot detaljplanen. Också ifall en tomt redan har fullt utnyttjad byggrätt tillåts denna form av utbyggnad så länge den inte överstiger det tillåtna kvadratmeterantalet. Överstiger däremot bastun som byggs i hemmet 15 kvadratmeter krävs bygglov.

Det går även att lägga bastun friläggande, då räknas den som Attefallshus, och måste därmed anläggas max 25 meter från bostadshuset. Vedeldad bastu kräver anmälan för installation av eldstad och anordningar för avlopp eller vattenförsörjning kräver även de anmälan för dito installationer. Brandskyddsregler måste efterföljas för byggnader större än 10 kvadratmeter och för byggnader som placeras närmare än 4 meter från bostadshuset.

LÄS MER: Därför är miljömärkta kök framtiden

Växthus


Intresset för växthus är stort. Sedan några år tillbaka är det populärt med växthus som ger både odlingsmöjlighet och uterum att umgås i. Idag används växthuset mycket som en kombination för att både odla och sitta i. Det ger lä och möjlighet att utnyttja trädgården större del av året. Just nu är det inne att ställa växthusen på murar i olika höjder.

Växthus i sig behöver sol minst halva dagen, rikligt med takluckor, skuggväv, en värmefläkt och gärna en dubbeldörr för att kunna ventilera ut enkelt och bära in och ut saker och möbler. Viktigt är också att ha hög sidohöjd på husen, minst två meter, det är ju där man odlar. Detta är det nödvändiga för att sätta igång att odla. Sen kan man vilja dra in vatten. Man kan även isolera växthuset med bubbelfolie så kan man övervintra olivträd och citrus. Det går att isolera hela eller dela upp huset och isolera en del. Vi jobbar även med säkerhetsglas så om olyckan är framme blir det små glasbitar som inte går att skära sig på.

Växthus på upp till 15 kvadratmeter får byggas utan bygglov och upp till 25 meter som Attefallshus om man gör bygganmälan. Trenden går mot större och större växthus, eftersom man vill kunna sitta i dem. Marie berättar också att de ofta ställs närmare bostadshuset och dekoreras så att det blir en utsmyckning i trädgården. 

5. apr. 2024

|

Livsstil

Tre frågor till Lotta Sörlin, forskningskoordinator, Jernkontoret

**Vad är materialvetenskap och hur kan man studera det?** –Materialvetenskap är läran om material och dess egenskaper. Det är en bred vetenskap som innehåller mycket kemi, fysik, teknik och matematik, men även mjukare ämnen som produktförståelse samt design- och användarperspektiv. Man kan studera materialvetenskap på nästan alla tekniska högskolor i Sverige. Det finns dels ingenjörsutbildningar som helt fokuserar på materialvetenskap, dels ingenjörsprogram där du kan välja materialvetenskap som inriktning. Inom materialvetenskapen kan man i sin tur inrikta sig mot olika typer av material, till exempel metaller. **Varför anser du att man bör satsa på att studera materialvetenskap, vad gör det till en bra framtidsinvestering?** –Behovet att utveckla befintliga och nya material finns inom många branscher och samhällsområden, inte minst för att lösa morgondagens energi- transport- och miljöproblem. Framöver väntas dessutom brist på många olika typer av material, där de som kan använda material smartast vinner. Har du kompetens att förstå och maximera materialens prestanda med minsta möjliga materialåtgång har du en tydlig konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Framtidens utmaningar kommer till stor del att lösas av dem som kan utveckla de starkaste, lättaste och mest flexibla produkterna där rätt material används på rätt plats. **Hur ser behovet av personer med materialvetenskapskompetens ut, vilka karriärmöjligheter väntar personer som väljer att studera materialvetenskap?** –Möjligheterna för den som kan material är nästintill oändliga på framtidens arbetsmarknad. Att utveckla nästa generations material är kreativt, viktigt och spännande och erbjuder dessutom många olika utvecklingsvägar för såväl generalister som specialister. Personer med rätt kompetens för att vara med och utveckla framtidens innovativa materiallösningar är mycket efterfrågade i industrin. Karriärmöjligheterna finns dessutom i hela landet.