Dela den här artikeln:

4. mars 2019

|

Livsstil

Alice Teodorescu ser fram emot EU-valet


Journalist: Julia Saaf

Hur står det till med politiken och vad kan vi lära oss av Europa? På Seniormässan är Alice Teodorescu på plats för att prata om den höga temperaturen i svensk politik.

En ny regering och en upplöst blockpolitik, ett kommande EU-val och Brexit som kan komma att påverka det framtida samarbetet inom Europeiska unionen. Politiken är just nu ett hett ämne. Alice Teodorescu är politisk redaktör på Göteborg-Posten, ledarskribent, jurist och flitig borgerlig samhällsdebattör. På Seniormässan i Göteborg medverkar Alice och talar om dagsläget i den svenska politiken, EU-valet, Storbritanniens utträde och dess eventuella konsekvenser, samt vad vi har att lära oss av politiken i Europa.

Vi fick möjlighet att ställa några frågor till Alice, om hur hon ser på förändringarna och det nya politiska läget.
– Vi befinner oss i ett nytt läge i inrikespolitiken där gamla fiender slutit nya pakter. Det är ett formativt läge som kommer att avgöra hur Sverige kommer att utvecklas under lång tid fram över, säger Alice.


Kan man se liknande trender i Europa?
– Parallellen med EU är att det är en spricka mellan ”folk” och ”elit”, där den senare inte alltid har förankrat sin vision hos den förra, vilket ger upphov till många av de konflikter som vi ser i dag.

Inför det kommande EU-valet har Vänsterpartiet tagit formellt beslut om att inte aktivt driva frågan om utträde ur EU. Sverigedemokraterna har också beslutat sig för att kraftigt tona ner sitt krav om utträde. Tidigare har debatten om medlemskap i EU varit en tydlig utgångspunkt för diskussionerna mellan partierna – och till viss del också en enkel fråga för väljarna att förstå.

På frågan om de svenska partiernas förändring av inställning till EU kommer att påverka valrörelsen, tror Alice att vi inte kommer märka av några stora förändringar. Men hon garderar sig, därför att EU-valet har bjudit på en rad historiska skrällar som visat på missnöje mot de styrande partierna. Små partier har chansen att skrälla. Det EU-skeptiska Junilistan fick över 14 procent av rösterna i EU-valet 2004. Alice menar att missnöjet mot EU tidigare kanaliserats och drivits av Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, men att frågan nu är öppen för andra aktörer att driva.


Nu när frågan om utträde, som tidigare varit en av de mest centrala frågorna, har lagts på hyllan, vad kommer debatten att handla om då?

För Alice Teodorescu, som är en varm anhängare av EU, så är det viktigt att hela organisationen kontinuerligt ses över och reformeras över tid. Hon ser dock inte risken för att andra länder ska följa Storbritanniens exempel och lämna EU som särskilt överhängande, men samtidigt menar hon att samarbetet inte kan tas för givet.
– Den folkliga förankringen måste finnas där om inte fler länder ska följa. Den bästa garanten för att så inte ska ske är att EU ägnar sig åt sina kärnuppgifter och överlåter resten till de nationella parlamenten. Fokus måste ligga på sådant som EU är bättre lämpat att göra än respektive nation, menar Alice.

Valdeltagandet i EU-valen ligger lägre än i riksdagsvalen. I senaste EU-valet 2014 var röstandelen 51,1 procent och i riksdagsvalet 2018 mätte det 87,2 procent. Frågan är om det finns någon risk att höstens utdragna regeringsbildning kommer att påverka intresset för EU-valet på ett negativt sätt?

Alice är övertygad om att intresset kan öka, på grund av att väljare passar på att belöna eller straffa partier som väljarna tycker skötte regeringskrisen på ett bra eller mindre bra sätt.

Avslutningsvis konstaterar hon att EU-frågor i allmänhet är svåra att bevaka eftersom beslutsprocesserna som föregår dem ofta är långa och snåriga.
– Men jag hoppas ändå att debatten kommer att bli initierad och saklig. Jag måste dock erkänna att jag kommer vara lite splittrad inför EU-valet den 26 maj, eftersom jag kommer att gifta mig dagen innan omröstningen. 

5. apr. 2024

|

Livsstil

Tre frågor till Lotta Sörlin, forskningskoordinator, Jernkontoret

**Vad är materialvetenskap och hur kan man studera det?** –Materialvetenskap är läran om material och dess egenskaper. Det är en bred vetenskap som innehåller mycket kemi, fysik, teknik och matematik, men även mjukare ämnen som produktförståelse samt design- och användarperspektiv. Man kan studera materialvetenskap på nästan alla tekniska högskolor i Sverige. Det finns dels ingenjörsutbildningar som helt fokuserar på materialvetenskap, dels ingenjörsprogram där du kan välja materialvetenskap som inriktning. Inom materialvetenskapen kan man i sin tur inrikta sig mot olika typer av material, till exempel metaller. **Varför anser du att man bör satsa på att studera materialvetenskap, vad gör det till en bra framtidsinvestering?** –Behovet att utveckla befintliga och nya material finns inom många branscher och samhällsområden, inte minst för att lösa morgondagens energi- transport- och miljöproblem. Framöver väntas dessutom brist på många olika typer av material, där de som kan använda material smartast vinner. Har du kompetens att förstå och maximera materialens prestanda med minsta möjliga materialåtgång har du en tydlig konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Framtidens utmaningar kommer till stor del att lösas av dem som kan utveckla de starkaste, lättaste och mest flexibla produkterna där rätt material används på rätt plats. **Hur ser behovet av personer med materialvetenskapskompetens ut, vilka karriärmöjligheter väntar personer som väljer att studera materialvetenskap?** –Möjligheterna för den som kan material är nästintill oändliga på framtidens arbetsmarknad. Att utveckla nästa generations material är kreativt, viktigt och spännande och erbjuder dessutom många olika utvecklingsvägar för såväl generalister som specialister. Personer med rätt kompetens för att vara med och utveckla framtidens innovativa materiallösningar är mycket efterfrågade i industrin. Karriärmöjligheterna finns dessutom i hela landet.