Dela den här artikeln:

27. feb. 2018

|

Ekonomi

Allt fler privatpersoner investerar i lån till andra privatpersoner

Journalist: Annika Wihlborg

Ett intressant komplement till en traditionell investeringsportfölj är att, via en marknadsplats för lån, investera i lån till andra privatpersoner. 

På senare år har nischade utmanare till storbankernas in- och utlåningsverksamhet dykt upp på marknaden. De erbjuder privatpersoner att ta del av en avkastningsmöjlighet och ett tillgångsslag som tidigare varit förbehållet bankerna.

– Vår verksamhet är en marknadsplats för lån som kostnadseffektivt sammanför låntagare och långivare. Det ger dig som långivare möjlighet att låna ut pengar till låntagare med mycket god återbetalningsförmåga och på så sätt få en attraktiv avkastning på ditt investerade kapital. Modern teknik har gjort det möjligt för privatpersoner att, på ett säkert och tryggt sätt, investera i lånemarknaden, säger Erika Hallbäck, investeraransvarig på Lendify, som startade 2014 och är en av de mest snabbväxande nischaktörerna på den svenska lånemarknaden.

Kraven på de aktörer som vill förmedla lån mellan privatpersoner är höga och det är viktigt för dem att ha goda kontroller och system för regelefterlevnad och riskkontroll. Den infrastruktur och information krig svenskarnas betalningsförmåga finns även tillgänglig för de nya aktörer som nu växer fram och många använder en likvärdig kreditprocess som storbankerna, och i många fall bättre, när de beviljar lån till nya låntagare. För att få en god riskspridning rekommenderas långivarna i de flesta fall även att sprida sitt kapital på flertal olika kreditvärdiga låntagare.

–Avkastningsmöjligheterna för den här typen av investeringar varierar med löptid och kreditklass, våra långivare har i genomsnitt fått cirka sju procent i årsavkastning fram till sista april, vilket är mycket intressant speciellt då börsen är orolig och du i princip får noll i ränta på ditt bankkonto. Tillgångsslaget korrelerar inte med aktiemarknaden och många investerare betraktar det som ett tryggt och okomplicerat komplement till sina portföljer med aktier och andra räntebaserade tillgångar. Som långivare måste du inte investera stora belopp, många börjar med att investera ett mindre belopp, exempelvis 10 000 kronor, säger Erika Hallbäck.

Erika Hallbäck tror att nischade in- och utlåningsföretag som erbjuder privatpersoner att investera i lån till andra privatpersoner är ett växande fenomen.

– Det här är ett gammalt tillgångsslag som bankerna har tjänat pengar på i årtionden som ger en stabil avkastning över tid och nu även är tillgängligt för privatpersoner. Långivarna får bättre avkastning på sitt kapital och låntagarna får en lägre ränta genom att marknadsplatserna har betydligt lägre kostnader än de traditionella bankerna, säger Erika Hallbäck.

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!