Dela den här artikeln:

24. maj 2018

|

Livsstil

Anders Borg om att göra comeback i politiken 


Den svenska fastighetsbranschen står inför stora utmaningar. Det gäller både för kommersiella fastigheter och för bostadsmarknaden i stort. Det menar Anders Borg som lyfter fram några förslag på nödvändiga förändringar.

Någon politisk comeback är inte aktuell för Anders Borg (M). I alla fall inte för närvarande. Men Sveriges tidigare finansminister deltar gärna i samhällsdebatten.

Med både ris och ros. Och med idéer med målet att förändra och förbättra.

Inte minst har han åsikter om hur fastighetssektorn bör förändras för att få till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Samtidigt lyfter han ett varningens finger för vilka utmaningar som den kommersiella fastighetsmarknaden står inför.
– I båda fallen krävs det nytänkande och förenklingar av regelsystem, säger han.

Någon fastighetsbubbla vill inte Anders Borg måla upp. Däremot påpekar han att Sverige haft en lång trend med en väldigt expansiv utveckling på framför allt bostadsmarknaden baserad på en långvarig högkonjunktur och historiskt låga räntor.
– Bakgrunden är att vi helt enkelt blivit fler. Fler har fötts, fler människor har kommit till vårt land och vi har en urbanisering där allt fler flyttar in till de större städerna, framför allt de tre storstäderna. Det har skapat en obalans i fråga om utbud och efterfrågan, fortsätter Anders Borg.

– På kort sikt är inte den här frågan möjlig att lösa. Men för att göra det krävs långsiktiga reformer.

När det gäller bostadsmarknaden menar Anders Borg att de åtgärder som olika myndigheter vidtagit varit nödvändiga för att kyla ner marknaden.

Men att det inte räcker.
– Kraven på höjd kontantinsats och amortering av lånen är positivt. Men jag menar att det också behövs en utfasning av det system med avdragsrätt för låneräntor som finns i dag. Det skulle ha en dämpande effekt på den relativt höga belåningsgrad som många hushåll har i dag.

– Parallellt med det vill jag se en reformering av gällande skattesystem, i första hand en avveckling av värnskatten. En gradvis nedtrappning av ränteavdragen måste följas av en motsvarande sänkning av skatten på arbete. För att finansiera detta och för att detta inte ska gynna de med höga inkomster förespråkar jag ett återinförande av en fastighetsskatt i kombination med ett system där hushåll med lägre inkomster kompenseras.

– Det är viktigt att det lönar sig att arbeta och att utbilda sig och därmed få en högre lön. Det vinner hela samhället på.

– Detta är naturligtvis en komplicerad process som kommer att ta 10–20 år att genomföra och som dessutom kräver en bred politisk uppgörelse där alla måste kunna ge och ta. Men den är likväl nödvändig för att vi ska kunna lösa många av de problem som Sveriges står inför.

Men Anders Borg vill inte stanna där. Han pekar också på att det finns behov av att avskaffa det system med hyresreglering som finns i dag.
– Liknande reformer har genomförts i de flesta andra jämförbara länder och det är något som vi bör dra lärdom av. Generellt sett leder en avreglering till en större rörlighet på bostadsmarknaden, men det är också viktigt att vara observant på att det kan finnas problem förknippade med en förändring som är allt för långtgående.

Ett annat område som Anders Borg vill se förändringar på handlar om det omfattande och många gånger snåriga regelverk som gäller för byggande.
– Kort sagt måste det bli enklare att bygga och svårare att överklaga. I dag har vi ett omfattande regelverk, komplicerade beslutsprocesser och höga boendekrav som tillsammans gör det svårt att bygga till rimliga kostnader. Det behövs förkortade beslutsprocesser och mindre styrande byggnormer, man också vidgade möjligheter att bygga på exempelvis jordbruksmark.

– Vi måste också bli bättre på, framför allt i storstäderna, att bygga på höjden, även i centrala lägen. Det gör man i andra länder och storstäder. Jag ser framför mig att vi bygger hus med både 12 och 15 våningar och kanske ännu mer i citylägen. Dessutom skulle många befintliga hus kunna byggas på med två, tre våningar ytterligare.

När det handlar om kommersiella fastigheter uppskattar Anders Borg att branschen står inför omfattande förändringar, inte minst som en följd av digitaliseringen av samhället.
– När allt fler köper allt mer på nätet och mycket av det arbete som tidigare gjordes på kontor lika gärna kan göras hemma eller någon annanstans, kommer detaljhandelns behov av såväl butiksytor som lager och företagens behov av stora kontorsytor att minska.

– En detaljhandel med pressad lönsamhet kommer att ha svårt att klara att betala hyror på dagens nivå. Vad det då handlar om, tror jag, är att fylla befintliga lokaler med upplevelsetjänster som restauranger, gym, skönhetssalonger, biografer och annat som lockar människor och som kan bära en högre hyreskostnad.

– Den här utvecklingen har redan slagit igenom i USA och den syns också i Storbritannien. Förr eller senare kommer den även hit och då gäller det för de bolag som finns i fastighetssektorn att ha en strategi klar.

– Som en följd av den digitala utvecklingen tror jag att vi kommer att få se att kommersiella fastigheter byggs om till bostäder eller att befintliga kommersiella fastigheter kommer att utgöras av en kombination av kontor, handel och bostäder, avslutar Anders Borg. 

5. apr. 2024

|

Livsstil

Tre frågor till Lotta Sörlin, forskningskoordinator, Jernkontoret

**Vad är materialvetenskap och hur kan man studera det?** –Materialvetenskap är läran om material och dess egenskaper. Det är en bred vetenskap som innehåller mycket kemi, fysik, teknik och matematik, men även mjukare ämnen som produktförståelse samt design- och användarperspektiv. Man kan studera materialvetenskap på nästan alla tekniska högskolor i Sverige. Det finns dels ingenjörsutbildningar som helt fokuserar på materialvetenskap, dels ingenjörsprogram där du kan välja materialvetenskap som inriktning. Inom materialvetenskapen kan man i sin tur inrikta sig mot olika typer av material, till exempel metaller. **Varför anser du att man bör satsa på att studera materialvetenskap, vad gör det till en bra framtidsinvestering?** –Behovet att utveckla befintliga och nya material finns inom många branscher och samhällsområden, inte minst för att lösa morgondagens energi- transport- och miljöproblem. Framöver väntas dessutom brist på många olika typer av material, där de som kan använda material smartast vinner. Har du kompetens att förstå och maximera materialens prestanda med minsta möjliga materialåtgång har du en tydlig konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Framtidens utmaningar kommer till stor del att lösas av dem som kan utveckla de starkaste, lättaste och mest flexibla produkterna där rätt material används på rätt plats. **Hur ser behovet av personer med materialvetenskapskompetens ut, vilka karriärmöjligheter väntar personer som väljer att studera materialvetenskap?** –Möjligheterna för den som kan material är nästintill oändliga på framtidens arbetsmarknad. Att utveckla nästa generations material är kreativt, viktigt och spännande och erbjuder dessutom många olika utvecklingsvägar för såväl generalister som specialister. Personer med rätt kompetens för att vara med och utveckla framtidens innovativa materiallösningar är mycket efterfrågade i industrin. Karriärmöjligheterna finns dessutom i hela landet.