Dela den här artikeln:

27. feb. 2018

|

Ekonomi

Att skapa affärsmöjligheter genom riskhantering

Journalist: Anders Edström Frejman

Risk Management har sitt ursprung från USA och blev ett begrepp under mitten av 1950-talet. Det var de stora industrierna som efter krigsslutet sökte nya sätt för att hantera dyra försäkringskostnader. Den som startade processen var professor Wayne Snider, Pennsylvania University, som ansåg att industrins försäkringshandläggare borde bli Risk Managers.

Under samma period övergick de stora industrierna från traditionella försäkringar med låga självrisker och höga premier till att skapa egna försäkringsbolag så kallad capitves. Kort tid efter blev de nya Risk Managers ansvariga för att etablera och driva captives.

Det första captivet i Sverige etablerades 1974. Den första Risk Managern anställdes i Sverige under 1975. Utvecklingen med att bilda egna captives innebar att bolagen aktivt måste börja förebygga risker då inträffade förluster kom att drabba den egna koncernen, i stället som tidigare där ett försäkringsbolag ”köpte” bort risker.

Men vad har hänt i Sverige sedan dess?

Skapas det mervärde med dagens riskarbete? Skapar processen en riskkultur som tänker risk i vardagliga affärsbeslut, outsourcingprocesser, affärskritiska projekt, vid M & A? Bidrar processen till att organisationen når sina uppsatta mål genom att identifiera och undanröja risker som påverkar måluppfyllelsen?

Bransch och bolag styr mognadsgraden. I Sverige är det få bolag som nått den önskvärda mognadsgraden där Risk management-processen är länkad till bolagets normala planeringsprocess för att undanröja risker som kan nå strategiska och operationella mål.

Studier från Oxford från 2001, 2006, 2010 och 2014 visar att bolag med väl implementerade Risk Management-processer ökar börsvärden med 30 procent när incidenter uppstår medan bolag utan dessa processer kan minska sina börskurser med 20 procent. En skillnad på cirka 50 procent på börskursen. Samma studier visar att det är för stora bolag är en 80 procent risk att man skall förlora 20 procent av sitt börsvärde en gång under fem år. I effektiva RM-processer uppstår konkurrensfördelar och nya möjligheter för ett bolag. Man skapar försprång mot sina konkurrenter genom att känna till risker. Det kanske mest kända exemplet är ett bolag i Hong Kong som såg affärsmöjligheter i att hantera identifierade risker. När riskerna slog in för hela branschen var konkurrenterna oförberedda och bolaget kunde agera fritt på marknaden. Bolaget ökade sina marknadsandelar med 27 procent på fyra månader.

Resultaten av forskningen från Oxford visar samma bild och med styrka vad som skyddsvärt i en organisation och vad en Risk Management process egentligen skall skydda – varumärket.

Ulf är föredetta polis i Malmö som jobbat med riskhantering sedan 1996 i olika börsbolag. Ulf har läst ekonomi på Handels, långa lederutbildningar på IFL, Excutive MBA 2006 på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet och Harvard Business School Executive education från 2008 – 2015 (examen i Strategi, Global Strategi, CSR, Finance, Risk Management, Strategisk Marknandsföring och Business Analytics & Big Data)


29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!