Dela den här artikeln:

28. feb. 2018

|

Ekonomi

Behörighetshantering centralt i IT-säkerhet

Journalist: Anders Edström Frejman

En stor del av begreppet IT-säkerhet handlar om kunskap, disciplin och gammal hederlig ordning och reda. En grundbult är att hantera behörigheter.

Identitets- och behörighetshantering, på engelska Identity & Access Management (IAM) är en viktig del av ett företags IT-strategi. Både ur ett säkerhets- och kostnadsperspektiv. Det senare inte minst för att betala rätt summa för programlicenser.

Enkelt förklarat handlar IAM om att rätt personer ska ha rätt behörighet över tiden. Både till strukturerad information i företagets interna system och ostrukturerad information. Till exempel på dedikerade platser för lagring av dokument.

– IAM blir snabbt komplext även för en relativt liten organisation. Personaltillväxt, tillfälliga projektgrupper och tillfällen då personer får nya roller är exempel på situationer som bidrar till att IAM hela tiden är dynamiskt, säger Jens Björkman, VD, för Heimore AB.

Företagsförvärv, sammanslagningar med mera kan även det medföra att en organisation ”ärver” system till vilka personal behöver access.

– Ofta kan det existera flera parallella system för accesskontroll till företagets interna system, men där helheten sett till behörigheter ändå inte fångas in.

Steg ett är att skaffa sig koll över hur behörighetsstrukturer och roller ser ut, menar Jens Björkman. Men det är inte helt lätt.

– Många IT-chefer utgår från att de har koll men tyvärr stämmer inte det alltid.

För att skaffa sig denna överblick och processer för att upprätthålla denna över tid behöver företag ofta extern hjälp. Säkerhetskonsulter som Safeside, Inserve och Heimore är tre spelare på konsultmarknaden. Leverantörer som Sailpoint, Oracle och Dell tillhandahåller även systemlösningar för behörighetskontroll.

– En lyckad IAM behöver täcka ett brett perspektiv. Utan ett holistiskt angreppssätt är det ökad risk för informationsstöld och bedrägerier lyckas. En väl fungerande IAM skyddar även anställda mot omedvetna misstag.

Sociala medier är en viktig källa för de som vill göra intrång på företag för att ta reda på vem som jobbar eller har jobbat var och dennes ansvarsområden.

– Det är ytterst ovanligt att anställda medvetet vill utsätta sitt företag för fara. Men anställdas naivitet kan ställa till det ibland.

Saknas en strategi för att löpande rensa ut oanvända konton kan i värsta fall en obehörig användare ”samla på sig behörigheter” under lång tid.

– Information lagras på många olika ställen så det kan räcka med att en enda behörighet inte städats för att skadan ska bli stor. Dagens stora mängd ostrukturerade data ökar komplexiteten flerfalt. En klassiker är admin-konton på servrar som många har lösenordet till, eftersom de antingen sitter i eller tidigare suttit i projekt.

IAM behöver skötas på två grundläggande plan. Dels att man har ett tekniskt stöd för accesskontroll som helst spänner över ett företags alla system. Dels regelbundna revisioner där till exempel chefer får godkänna vad anställda ska ha access till. Byter anställda avdelning från lön till ekonomi ska de till exempel inte behålla access till lönelistor och så vidare.

– Min erfarenhet att denna typ av revisioner prioriteras ned på grund av andra arbetsuppgifter trots de uppenbara säkerhetsvinsterna. Den stora faran är när intrång pågår under lång tid utan att någon märker det. En fungerande accesskontroll är det elementära skyddet som måste vara på plats.

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!