Dela den här artikeln:

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Byggmaterialindustrins roll i den gröna omställningen

|

Foto: Pressbild Byggmaterialindustrierna

När jag under 2008-2010 utbildade inom ”Bygga-Bo-dialogen”, som var en frivillig överenskommelse inom byggsektorn för att nå en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige, så var det inte ovanligt att jag stötte på en och annan som inte trodde på att den globala uppvärmningen är orsakad av mänsklig aktivitet. Då var jag ofta förberedd och kunde argumentera för varför det är farligt att avfärda ett så potentiellt stort hot på det sättet. När jag under 2020 under en internutbildning på min dåvarande arbetsplats på nytt möttes av en klimatförnekare blev jag helt ställd. Finns det verkligen fortfarande människor som inte tror på att den accelererade klimatförändring vi ser idag är orsakad av oss människor?

”Klimatförändringarna är vår tids största utmaning”, är förmodligen den mest använda inledningen i olika inlägg som handlar om den omställning som vi är mitt inne i - den gröna omställningen. Icke desto mindre är det precis så det är. För att citera Johan Rockström; ”Klimatet och jordens ekosystem befinner sig i en kris som hotar hela mänskligheten. Du måste  agera nu, och du måste agera med kraft.” Han vänder sig i sin vädjan till politiker, företagsledare och makthavare. För att rädda klimatet handlar till stor del om politisk vilja. 

 Den senaste klimatrapporten från IPCC; ”AR6 Climate Change 2022: Mitigation of Climate Change”/”Att begränsa klimatförändringen” från april i år, visar att politiska beslut och styrmedel spelar en stor roll för utsläppen. För det är inte lösningar som saknas, rapporten visar tvärtom att det finns lösningar i alla sektorer och innovationer pekas ut som en viktig del av lösningen. 

 Bygg- och anläggningssektorn inklusive fastighetssektorn står för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. De främsta källorna är tillverkning av byggmaterial samt energianvändning i byggnader. Det innebär också att det är här vi hittar lösningarna. Och företagsledarna vill; för att minska klimatpåverkan från den byggda miljön investerar företagen inom byggmaterialindustrin stort i innovation och teknikutveckling. På Byggmaterialindustriernas hemsida har vi listat några av alla de byggmaterialinnovationer som på olika sätt bidrar till den gröna omställningen: Innovationer - Byggmaterialindustrierna

Men för att företagen inom byggmaterialindustrin fullt ut ska kunna bidra till den gröna omställningen krävs att förutsättningarna finns. De största hindren för den gröna omställningen är inte tekniken, utan politik för omställning. De största hindren för den gröna omställningen är utan tvekan långdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser och tillgången till fossilfri el till konkurrensmässiga priser. Det finns givetvis fler hinder och för de som är intresserade har Byggmaterialindustrierna sammanfattat de viktigaste hindren för klimatomställningen i ett inspel som vi skickade till Boverket tidigare i år.  Bland företagen finns en stark vilja att ställa om men eftersom det i många fall handlar om stora investeringar är det helt avgörande att det finns förutsägbarhet och långsiktighet från politikens sida. Cementas planerade satsning på CCS är ett jättebra exempel på detta, då det givetvis inte går att investera i en ny teknik om man inte har långsiktiga förutsättningar att bedriva sin verksamhet. 

 När det gäller tillståndsfrågan så har Miljöprövningsutredningen nyligen överlämnat sitt slutbetänkande med 30 förbättringsförslag, där bland annat ett stärkt samråd lyfts fram som en viktig komponent. Det återstår att se vilken effekt förslaget får.

I somras var det äntligen en fysisk Almedalsvecka igen. Elfrågan var en av de frågor som debatterades flitigt. Det är tydligt att de politiska partierna inte fullt ut är överens om orsaken till de höga och volatila elpriserna vi har haft det senaste året. Ingenjör som jag är ställer jag mig frågande till om det går att lösa problemet om man inte är överens om orsaken. Men jag är samtidigt optimist och tror och hoppas på att våra politiska partier kan enas om en väg som skapar stabila förutsättningar även när det gäller denna fråga, eftersom den är så viktig för Sveriges möjlighet att ställa om samhället. Det kan inte få vara så att förutsättningarna ändras vart fjärde år beroende på vilken regering vi har. 

 De senaste åren har också visat hur sårbara vi är för vad som händer i vår omvärld och på vikten av att värna vår inhemska produktion av byggmaterial. Material och produkter som är tillverkade i Sverige med en lägre klimatskuld än vad motsvarande material och produkter tillverkade i andra länder har. Detta skapar dessutom miljönytta även utanför Sveriges gränser. På det sättet är Sverige med och leder den gröna omställningen. Det är något vi ska vara stolta över och som är värt att skapa de allra bästa förutsättningarna för. 

 

Anna Ryberg Ågren,
VD Byggmaterialindustrierna

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!