Dela den här artikeln:

7. jan. 2019

|

Livsstil

Cafégo höghöjdskaffe – Vilken höjd passar dig?

Journalist: Hans-Peter Öhman

Kaffe kan innebära många saker. Bönorna som växer på kaffebusken runt om i världen, rostningen väcker över 800 aromer och ditt favoritkaffe. Visste du att Kaffebönor som växer på hög höjd mognar långsammare och får därför längre tid på sig att utveckla sin specifika karaktär? 

Därför har Sofiero kafferosteri lanserat Cafégo höghöjdskaffe. Tre variationer av kaffeblandningar som kommer med en garanti: Minst 50% av kaffebönorna har mognat på 1 200, 1 400 eller 1 500 meters höjd. Ju högre upp, desto högre kvalitet.  

På kaffebuskarna växer gröna och röda bär i olika mognadsstadier. Det är bärens kärnor som kallas kaffebönor. De flesta bär innehåller två bönor. Längst ut på buskens grenar växer speciella bär. Kaffebönorna får mer vatten och solljus och innehåller en enda böna – pärlbönan som håller mycket hög kvalitet. 

Kaffebönor som växer över 1 200 meter över havet får en kvalitetsstämpel, SHG-märkt (Strictly High Grown). Det är en internationell standard som säkerställer att bönorna håller en hög kvalitet. Bönorna växer oftast på mindre familjeägda plantager. Odlingslotterna finns på klättrande bergssidor där inga maskiner kommer fram. Därför görs allt arbete för hand. Det märks. 

När Sofiero Kafferosteri köper sitt kaffe måste minst 50% vara SHG-märkt, det visar hur noggranna man är i valet av bönor. Det är också en garant för kaffets särskilda och smakrika karaktär. 

Kaffe är en jordbruksprodukt vars kaffebönor innehåller över 800 naturliga smakämnen. Det krävs kunskap och hantverksskicklighet för att sätta ihop kaffeblandningar där varje paket har en jämn och balanserad smak. Därför har Sofiero en Master Blender som väljer ut plantager och bönor som är 100% UTZ certifierade och med karaktärer som passar Cafégo perfekt! 

Cafégo höghöjdskaffe – Vilken höjd passar dig?




5. apr. 2024

|

Livsstil

Tre frågor till Lotta Sörlin, forskningskoordinator, Jernkontoret

**Vad är materialvetenskap och hur kan man studera det?** –Materialvetenskap är läran om material och dess egenskaper. Det är en bred vetenskap som innehåller mycket kemi, fysik, teknik och matematik, men även mjukare ämnen som produktförståelse samt design- och användarperspektiv. Man kan studera materialvetenskap på nästan alla tekniska högskolor i Sverige. Det finns dels ingenjörsutbildningar som helt fokuserar på materialvetenskap, dels ingenjörsprogram där du kan välja materialvetenskap som inriktning. Inom materialvetenskapen kan man i sin tur inrikta sig mot olika typer av material, till exempel metaller. **Varför anser du att man bör satsa på att studera materialvetenskap, vad gör det till en bra framtidsinvestering?** –Behovet att utveckla befintliga och nya material finns inom många branscher och samhällsområden, inte minst för att lösa morgondagens energi- transport- och miljöproblem. Framöver väntas dessutom brist på många olika typer av material, där de som kan använda material smartast vinner. Har du kompetens att förstå och maximera materialens prestanda med minsta möjliga materialåtgång har du en tydlig konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Framtidens utmaningar kommer till stor del att lösas av dem som kan utveckla de starkaste, lättaste och mest flexibla produkterna där rätt material används på rätt plats. **Hur ser behovet av personer med materialvetenskapskompetens ut, vilka karriärmöjligheter väntar personer som väljer att studera materialvetenskap?** –Möjligheterna för den som kan material är nästintill oändliga på framtidens arbetsmarknad. Att utveckla nästa generations material är kreativt, viktigt och spännande och erbjuder dessutom många olika utvecklingsvägar för såväl generalister som specialister. Personer med rätt kompetens för att vara med och utveckla framtidens innovativa materiallösningar är mycket efterfrågade i industrin. Karriärmöjligheterna finns dessutom i hela landet.