Dela den här artikeln:

21. jan. 2019

|

Ekonomi

Den smarta staden finns redan i Helsingborg


Journalist: Martin Westholm

Helsingborgs stad ligger långt framme när det gäller digitalisering. Tidigt var man ute med ett öppet stadsnät. Med sin satsning på en Stadshubb tar man ytterligare ett steg mot den smarta staden.– Möjligheterna är i princip oändliga, säger Johan Nyström på Öresundskraft, som driver och är affärsansvarig för projektet som fått flera andra kommuner att hänga på.

En Stadshubb är en regiontäckande trådlös infrastruktur för IoT (Internet of Things). Hubbarna är tillgängliga för alla och ska ses som en viktig basinfrastruktur i den smarta staden.
– Tillsammans med fibernäten skapar Stadshubbarna en helt unik öppen regional plattform för att snabbt och enkelt kunna ta tillvara på digitaliseringens alla fantastiska möjligheter, förklarar Bo Lindberg som är affärsområdeschef kommunikationslösningar på Öresundskraft. Däremot är naturligtvis trafiken inte öppen utan krypterad i flera steg för att vara säker.
– Allt det här är kopplat till samhällsnytta och gör att vi kan spara tid, pengar och miljö.

Möjligheterna är i princip oändliga, säger Johan Nyström som är ansvarig för Stadshubballiansen på Öresundskraft som står bakom idén och utförandet.

Det var i början av 2017 som projektet drogs igång och vid årsskiftet 2018 var allt färdigt för att tas i drift. Snabbt visade det sig som fungerade i teorin och fungerade i verkligheten.
– Det unika med Stadshubben är det är ett öppet nät i den meningen att alla som vill har möjlighet att använda det för att koppla upp sensorer, kommunala verksamheter, företag och privatpersoner.

Johan Nyström fortsätter:
– Vi har sedan dess skapat det vi kallar StadshubbsAlliansen till vilken vi bjuder in olika regionala stadsnätbolag att gå med. Vi växer mycket snabbat och hittills omfattar StadshubbsAlliansen drygt 40 kommuner runt om i landet. Några av dessa är Karlskrona, Kalmar, Växjö, Uddevalla, Jönköping, Falun, Umeå, Luleå och Kiruna längst uppe i norr. Målsättningen är att stadshubbarna ska utgöra grunden för en svensk standard för sensoruppkoppling.

– Vi får också kontinuerligt nya förfrågningar från kommuner och kommunala bolag som vill hänga på. Dessutom finns det ett stort intresse för vår lösning från andra länder som vill se hur vi gått tillväga.

LÄS MER: Den digitala staden handlar om mer än teknik

Stadshubben bygger på en teknik med ett trådlöst nätverk som skickar radiosignaler till och från olika saker med hjälp av sensorer via så kallades LoRa-gateways.

– Nätverket har lång räckvidd, har säker dataöverföring samtidigt som det är förhållandevis billigt att bygga. Dessutom har sensorerna som används lång batteritid, förklarar Johan Nyström.

Vad kan då nätverket användas till?

Till väldigt mycket, är Johan Nyströms korta svar. I det lite längre ger han några konkreta exempel.
– I Helsingborg har vi testat systemet genom att förse alla livbojar utmed havet med en sensor som är uppkopplad till Stadshubben. Så fort någon använder livbojen, oavsett om det är fråga om ett tillbud eller om det är ett busstreck, går en signal till stadens ärendehanteringssystem och ett ärende skapas.

– Tidigare åkte en person runt och kontrollerade livbojarna då och då, men nu behöver man bara åka när ett ärende skapas.

Ett annat exempel är att vanliga villasoptunnor på försök försetts med en sensor som är uppkopplad till Stadshubben. Vitsen är att villaägarna själva kan bestämma när de tycker att det är dags att tömma tunnan genom att föra över en brytare på sensorn på tunnan.
– Pilotprojektet har redan gett indikation på besparingar och miljövinster i och med att soptunnorna bara behöver tömmas när de verkligen är fulla och inte halvfulla som fallet varit många gånger förut, berättar Johan Nyström.

Ett tredje exempel är kopplat till de elcyklar som används av kommunens hemtjänst. Om de blir stulna, vilket fram tills nu inte varit helt ovanligt, talar en sensor om var cykeln befinner sig genom att skicka cykelns geokoordinater.

Det sista exemplet Johan Nyström nämner är att staden använder fuktsensorer i marken vid träd som står i mittsektionen av en genomfartsled. I och med att man kan se markfuktigheten kan man avgöra när träden behöver vattnas. Det ger besparingar genom att man bara behöver vattna när det verkligen behövs och samtidigt ger det bättre trafiksäkerhet genom att man undviker onödiga tillfällen då en tankbil stör trafiken.

Inledningsvis är det kommunerna och företagen som hittills varit snabbast att dra nytta av Stadshubbarna för att effektivisera sina verksamheter med hjälp av sensorer.
– Men i nästa steg kommer också privatpersoner alldeles säkert att koppla upp sina hem, cyklar och prylar för mätdata, positionering och styrning. Precis som i fallet med soptunnorna, som jag berättade om tidigare, kommer det här att ge mycket tillbaka till invånarna i form av enklare, effektivare och mer miljövänliga lösningar, sammanfattar Johan Nyström. 

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!