Alla pratar om Smarta städer som ska göra våra liv bättre och enklare. Men vad är egentligen en smart stad och hur kommer den att påverka våra liv och vårt samhälle?
Magnus Leonhardt är strategi- och innovationschef på Telia och arbetar dagligen med frågor som rör Sveriges digitala framtid, både för oss vanliga konsumenter och för näringslivet.
Han om någon borde veta vad Smarta städer är.
– En smart stad är helt enkelt en stad, eller rättare sagt ett samhälle, som utnyttjar digitaliseringens möjligheter med ny teknik för att göra livet enklare och bättre för alla. För invånarna, för näringslivet och för de som kommer på besök.
– Det kan handla om allt från att skapa nya smarta tjänster till att lägga grunden för en bättre och mer funktionell samhällsplanering och service, men också om att skapa bättre förutsättningar för näringslivet att växa och utvecklas.
– En smart stad är också en hållbar stad, vilket ibland glöms bort, där en minskad miljöbelastning spelar en viktig roll. En smart stad är mer demokratiskt och socialt hållbar eftersom den inkluderar människor och ökar möjligheten till delaktighet i beslut som fattas.
Vi lever i en tid av urbanisering. Allt fler människor flyttar till städer. I Sverige syns trenden tydligt i de tre storstäderna, men också i flera universitetsstäder.
– Det gör att våra städer står inför en mängd stora utmaningar där ökad belastning på trafiksystem, trångboddhet, ökade behov av barnomsorg och utbildning, socialt utanförskap och en åldrande befolkning är några exempel, säger Magnus Leonhardt.
– Digitaliseringen kan skapa lösningar på dessa och många andra problem. Genom rätt satsningar kan samhället ta fram effektiva lösningar som bidrar till en bättre hälso- och sjukvård, ett tryggare liv för äldre, förbättrad kvalitet på skolundervisning, kortare restider, mer effektiv energianvändning och andra åtgärder som bidrar till att miljön förbättras och att vi får ett mer hållbart samhälle.
– I dag handlar det inte längre en fråga om att digitalisera, utan snarare om vad som ska prioriteras, hur resurser ska säkras och hur framtidens hållbara samhälle ska byggas. Samtidigt riskerar de som inte lyckas att bli ifrånsprungna i konkurrensen om investeringar och arbetskraft.
LÄS MER: Sverige ska bli bäst i världen!Själv är Magnus Leonhardt inte så förtjust i att använda ordet digitalisering, som han tycker riktar fokus på fel sak. Det är teknik, ettor och nollor, menar han.
– I stället tycker jag att vi borde prata mer om information, data. För utan data som samlas in från olika källor blir det inget innehåll, inga tjänster, och då spelar det ingen roll hur väl utbyggda tekniska lösningar vi har. Det är bara om vi har kunskap, fakta, som vi kan reagera på människors önskemål och de behov samhället måste lösa.
– Digitaliseringens främsta uppgift är att förenkla, effektivisera och automatisera olika funktioner till en lägre kostnad jämfört med i dag. Men också om att planera och förutse saker och skeenden.
Alla städer, små som stora, står inför sina egna, unika utmaningar. För vissa handlar det om trafikproblem med långa restider, bilköer och ohälsosam luftkvalitet. I andra fall kan det handla om en åldrande befolkning som behöver ett bättre omhändertagande.
Med digitaliseringens hjälp kan man exempelvis identifiera historiska mönster som kan hjälpa till att lösa utmaningar som säkerhet och trygghet. Det kan exempelvis handla om att identifiera mönster genom att analysera brottsstatistik som gör det möjligt för polisen att förutse brott och skicka poliser till områden vid tidpunkter då det är hög sannolikhet att brott kommer att begås.
Det kan också handla om att skapa effektivare trafiksystem med självkörande bussar och bilar, som visserligen ännu ligger några år bort men som med all säkerhet kommer att påverka framtida investeringar i infrastruktur, men också göra det möjligt att exempelvis förtäta städer och öka antalet parker och rekreationsområden, när inte lika många parkeringsplatser längre behövs.
Eller om att optimera allt från utomhusbelysning till inomhusvärme, snöröjning och avfallshantering som kan planeras efter behov, i stället för som i dag enligt planlagda scheman.
En annan fråga som Magnus Leonhardt tycker borde få större uppmärksamhet är konsekvenserna av de säkerhetsaspekter som hänger samman med digitaliseringen.
– Krasst fungerar digitaliseringen bara så länge som det finns tillgång till el. Det gör systemet sårbart i händelse olyckor, naturkatastrofer eller attacker utifrån.
– Det är viktigt att man som aktör i den smarta staden arbetar proaktivt för att förebygga dessa risker. Och det går att göra. På Telia tar vi det ansvaret genom att jobba för att kunna erbjuda en säker digital infrastruktur, som gör det möjligt för både företag och offentlig sektor att erbjuda smarta digitala tjänster till medborgare på ett tryggt sätt, fortsätter Magnus Leonhardt.
Sverige räknas i dag som ett av de länder som ligger längst fram i den digitala utvecklingen. Här finns en allmän acceptans och en stor del av befolkningen är redan uppkopplad och dessutom van vid att använda Internet och olika digitala tjänster.
– 95 procent av Sveriges yta har digital täckning och 99,8 procent av befolkningen har möjlighet att koppla upp sig mot Internet. Det är världsbäst med tanke på att Sverige till ytan är ungefär lika stort som hela Frankrike men bara har en befolkning stor som Londons, säger Magnus Leonhardt.
– Det säger något om vilka förutsättningar som finns för att ta nästa steg in i framtiden. Samtidigt får vi inte slå oss för bröstet.
Utvecklingen går snabbt och det finns andra länder och städer som ligger långt framme eller till och med före oss, avslutar han.