Dela den här artikeln:

21. jan. 2019

|

Ekonomi

Den smarta staden handlar om mer än teknik


Journalist: Martin Westholm

Alla pratar om Smarta städer som ska göra våra liv bättre och enklare. Men vad är egentligen en smart stad och hur kommer den att påverka våra liv och vårt samhälle?

Magnus Leonhardt är strategi- och innovationschef på Telia och arbetar dagligen med frågor som rör Sveriges digitala framtid, både för oss vanliga konsumenter och för näringslivet.

Han om någon borde veta vad Smarta städer är.
– En smart stad är helt enkelt en stad, eller rättare sagt ett samhälle, som utnyttjar digitaliseringens möjligheter med ny teknik för att göra livet enklare och bättre för alla. För invånarna, för näringslivet och för de som kommer på besök.

– Det kan handla om allt från att skapa nya smarta tjänster till att lägga grunden för en bättre och mer funktionell samhällsplanering och service, men också om att skapa bättre förutsättningar för näringslivet att växa och utvecklas.

– En smart stad är också en hållbar stad, vilket ibland glöms bort, där en minskad miljöbelastning spelar en viktig roll. En smart stad är mer demokratiskt och socialt hållbar eftersom den inkluderar människor och ökar möjligheten till delaktighet i beslut som fattas.

Vi lever i en tid av urbanisering. Allt fler människor flyttar till städer. I Sverige syns trenden tydligt i de tre storstäderna, men också i flera universitetsstäder.
– Det gör att våra städer står inför en mängd stora utmaningar där ökad belastning på trafiksystem, trångboddhet, ökade behov av barnomsorg och utbildning, socialt utanförskap och en åldrande befolkning är några exempel, säger Magnus Leonhardt.

– Digitaliseringen kan skapa lösningar på dessa och många andra problem. Genom rätt satsningar kan samhället ta fram effektiva lösningar som bidrar till en bättre hälso- och sjukvård, ett tryggare liv för äldre, förbättrad kvalitet på skolundervisning, kortare restider, mer effektiv energianvändning och andra åtgärder som bidrar till att miljön förbättras och att vi får ett mer hållbart samhälle.

– I dag handlar det inte längre en fråga om att digitalisera, utan snarare om vad som ska prioriteras, hur resurser ska säkras och hur framtidens hållbara samhälle ska byggas. Samtidigt riskerar de som inte lyckas att bli ifrånsprungna i konkurrensen om investeringar och arbetskraft.

LÄS MER: Sverige ska bli bäst i världen!

Själv är Magnus Leonhardt inte så förtjust i att använda ordet digitalisering, som han tycker riktar fokus på fel sak. Det är teknik, ettor och nollor, menar han.
– I stället tycker jag att vi borde prata mer om information, data. För utan data som samlas in från olika källor blir det inget innehåll, inga tjänster, och då spelar det ingen roll hur väl utbyggda tekniska lösningar vi har. Det är bara om vi har kunskap, fakta, som vi kan reagera på människors önskemål och de behov samhället måste lösa.

– Digitaliseringens främsta uppgift är att förenkla, effektivisera och automatisera olika funktioner till en lägre kostnad jämfört med i dag. Men också om att planera och förutse saker och skeenden.

Alla städer, små som stora, står inför sina egna, unika utmaningar. För vissa handlar det om trafikproblem med långa restider, bilköer och ohälsosam luftkvalitet. I andra fall kan det handla om en åldrande befolkning som behöver ett bättre omhändertagande.

Med digitaliseringens hjälp kan man exempelvis identifiera historiska mönster som kan hjälpa till att lösa utmaningar som säkerhet och trygghet. Det kan exempelvis handla om att identifiera mönster genom att analysera brottsstatistik som gör det möjligt för polisen att förutse brott och skicka poliser till områden vid tidpunkter då det är hög sannolikhet att brott kommer att begås.

Det kan också handla om att skapa effektivare trafiksystem med självkörande bussar och bilar, som visserligen ännu ligger några år bort men som med all säkerhet kommer att påverka framtida investeringar i infrastruktur, men också göra det möjligt att exempelvis förtäta städer och öka antalet parker och rekreationsområden, när inte lika många parkeringsplatser längre behövs.

Eller om att optimera allt från utomhusbelysning till inomhusvärme, snöröjning och avfallshantering som kan planeras efter behov, i stället för som i dag enligt planlagda scheman.

En annan fråga som Magnus Leonhardt tycker borde få större uppmärksamhet är konsekvenserna av de säkerhetsaspekter som hänger samman med digitaliseringen.
– Krasst fungerar digitaliseringen bara så länge som det finns tillgång till el. Det gör systemet sårbart i händelse olyckor, naturkatastrofer eller attacker utifrån.

– Det är viktigt att man som aktör i den smarta staden arbetar proaktivt för att förebygga dessa risker. Och det går att göra. På Telia tar vi det ansvaret genom att jobba för att kunna erbjuda en säker digital infrastruktur, som gör det möjligt för både företag och offentlig sektor att erbjuda smarta digitala tjänster till medborgare på ett tryggt sätt, fortsätter Magnus Leonhardt.

Sverige räknas i dag som ett av de länder som ligger längst fram i den digitala utvecklingen. Här finns en allmän acceptans och en stor del av befolkningen är redan uppkopplad och dessutom van vid att använda Internet och olika digitala tjänster.

– 95 procent av Sveriges yta har digital täckning och 99,8 procent av befolkningen har möjlighet att koppla upp sig mot Internet. Det är världsbäst med tanke på att Sverige till ytan är ungefär lika stort som hela Frankrike men bara har en befolkning stor som Londons, säger Magnus Leonhardt.
– Det säger något om vilka förutsättningar som finns för att ta nästa steg in i framtiden. Samtidigt får vi inte slå oss för bröstet.

Utvecklingen går snabbt och det finns andra länder och städer som ligger långt framme eller till och med före oss, avslutar han. 

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!