Dela den här artikeln:

28. feb. 2018

|

Ekonomi

Det är viktigt att ta tillvara på dold kompetens

Journalist: Martin Westholm

Öresundsregionen står sig väl i IT-konkurrensen med många framgångsrika företag. Men himlen är inte bara ljusblå. Vid horisonten finns orors moln som stavas kompetensförsörjning.– Branschen som helhet måste bli bättre på att hitta och ta tillvara på den kompetens som finns, men också på att upptäcka nya, dolda talanger, säger Patrik Duckert.

Närheten till tre lärosäten – i Lund, Malmö och Köpenhamn – har gjort att Öresundsregionen i dag räknas som en av de mest framgångsrika hubbarna inom IT i Skandinavien.– Här finns både starka idéer och framgångrika företag med hög kompetens, säger Patrik Duckert och spår en fortsatt positiv utveckling. Det vi sett hittills är bara början. Möjligheterna är 
enorma och framtiden tillhör de som är nyfikna, vågar tänka i nya banor och inte är rädda för att dra lärdom av sina misstag.

Själv arbetar han med marketing och business enablement, framtidsspaning som han kallar det, inom Network Solutions, som är ett ledande specialist- och tjänsteföretag inom nätverk, kommunikation och IT-infrastruktur. Nyligen köptes företaget med sin spetskompetens upp av norska Telenor.
– Vi befinner oss mitt uppe i en teknikrevolution som i mångt och mycket kommer att förändra hela vårt samhälle i grunden, men som också kommer att väcka frågor om hur vi vill att samhället ska se ut i framtiden, när allt mer information kan samlas in och maskiner, läs datorer, kan utföra allt mer av det arbete som i dag utförs av människor.

I dag är vi alltid online och att inte vara det är nästan alltid ett medvetet val, även när vi befinner oss utomlands, såväl i jobbet som på fritiden.
– Men mobilitet handlar inte främst om teknik, utan mer om användare och vanor. Givetvis krävs det en fungerande infrastruktur, men de stora vinsterna är att vi kan vara så mycket mer effektiva i både vår vardag och i vårt arbete. Framför allt handlar det om att få tillgång till data och information som hjälper oss att fatta kloka beslut, säger Patrik Duckert.
– Den nya tekniken skapar också nya möjligheter. Hur många hade för tio år sedan hört talas om självkörande bilar, kylskåp som kan tala om vad som behöver beställas hem från affären eller kläder som kan mäta vår hälsostatus?
– All denna kunskapsöverföring bygger på en tillförlitlig infrastruktur, men förutsätter också en väl utbyggd och fungerande säkerhetsstruktur. Vikten av det senaste har blivit allt mer tydlig när det så gott som dagligen rapporteras om olika nätattacker, både mot företag som mot väsentliga samhällsfunktioner.

Läs mer: Profilintervjun vi gjorde med Elon Musk!

Enligt Patrik Duckert räknar man med att det 2009-2010 fanns lika många uppkopplade objekt som det fanns människor på jorden, cirka 9 miljarder. I dag är motsvarande siffra någonstans mellan 40 och 50 miljarder objekt och utvecklingen går i en rasande fart.
– Samhället blir allt mer sofistikerat, men samtidigt också mer sårbart. Det finns också en risk att vi kan tappa kontrollen.

Den snabba tekniska utvecklingen väcker också etiska och moraliska frågor samtidigt som lagstiftningen inte alltid hänger med.
– Vilken form av samhälle vill vi ha? Vem ska ha tillgång till information och i vilken omfattning? Och vem är skyldig om något går fel. Om den självkörande bilen krockar, vem har ansvaret? Föraren, ägaren, tillverkaren, den som gjort komponenten eller rent av den som byggt vägen? Jag tror inte att någon vill ha ett Orwellskt samhälle där Storebror ser och hör allt vad vi gör, fortsätter Patrik Duckert.
– Alla de här frågorna öppnar också för att vi måste se den fjärde industriella revolutionen i ett större perspektiv. Det handlar inte bara om IT-tekniker och ingenjörer som sitter på sin kammare och utvecklar nya fantastiska produkterna.– Det handlar lika mycket om att andra specialiteter, som beteendevetare, samhällsutvecklare, jurister och till och med filosofer, 
bidrar med sina kunskaper, både om hur människor fungerar men också om hur man skapar ett samhälle som inkluderar i stället för att stänga ute. Att kunna kommunicera är A och O, och blir också allt viktigare.

För att återknyta till Öresundsregionen och IT-branschens möjlighet att växa, menar Patrik Duckert att förutsättningarna är goda.
– Visst, vi brottas med att det är brist på kompetenta medarbetare, men det gör man snart sagt överallt i branschen i hela världen. Samtidigt finns vi i en attraktiv region dit många unga och välutbildade söker sig, både från Sverige och från andra länder. 

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!