Dela den här artikeln:

8. okt. 2020

|

Livsstil

Dialog med äldre invånare lönar sig

Journalist: Amanda Sandström Beijer

Göteborg, Stockholm och Uppsala arbetar för att skapa mer äldreväniga städer och är medlemmar i Världsorganisationens (WHO) nätvärk. Tanken är att insatserna inom om-rådet äldreomsorg och seniorer ska utformas tillsammans med de träffade på individnivå för att kunna nå målet och höja seniorers generella levnadsstandard. 

WHO’s nätverk för åldersvänliga städer grundades 2010 för att koppla samman städer, samhällen och organisationer över hela världen med  en vision att göra dem till fantas-tiska platser att bli gammal i. Detta som svar på den globala befolkningens åldrande och den snabba urbanisering. Nätverket omfattar för närvarande 1000 städer och samhällen i 41 länder, som täcker över 240 miljoner människor världen över.


Stockholms stad arbetar för att stadens äldreomsorg ska säkerställa att alla äldre männi-skor kan känna sig trygga och säkra i sina egna hem. De erbjuds kvalitativ vård med hemtjänst och flertalet olika seniorbostäder. Andra program som rör stadens seniorer inkluderar bland annat programmet för tillgänglighet, programmet mot våld i nära förhål-landen och hedersrelaterat våld och förtryck, samt programmet för stöd till familj och släk-tingar.


För att förverkliga den ovannämnda visionen och göra Stockholm till en mer åldersvänlig stad är stadens äldreomsorgsförvaltning för närvarande i färd med att utveckla en lång-siktig strategi som bygger på den modell som förespråkas av WHO.


Göteborg vann år 2014 EU-kommissionens ”Access City Award” och höjer nu blicken ytterligare. Staden har målet att förbättra äldres levnadsförhållanden genom att stärka självbestämmandet och utjämna skillnader i hälsa. Staden är igång med att skriva en handlingsplan tillsammans med äldre människor och strategiska intressenter.


Uppsala är också medlem i WHO med syftet med medlemskapet är att förbättra äldres möjligheter att leva ett hälsosamt och oberoende liv med ökad delaktighet i samhällsfrå-gor.

– Det är ett arbete som vi inledde 2016 och som var en dialog med Uppsalas seniorer. Hur de trivs i kommunen och vad de önskar förbättra för att kunna leva mer självständigt, berättar Caroline Hoffstedt som är äldrenämndens ordförande i Uppsala kommun.


Handlingsplanen för att nå målet innefattar åtgärder inom åtta områden och följer den guide som WHO har tagit fram:

  • samhällsstöd med bra hälso- och sjukvårdstjänster
  • transporter och mobilitet
  • boende och bostäder
  • social delaktighet
  • utomhusmiljöer, parker och byggnader
  • respekt och social tillhörighet
  • medborgardeltagande och sysselsättning
  • kommunikation och information.


Totalt intervjuades cirka 900 äldre över 60 år. Sammantaget visade mätningen att den övervägande majoriteten av de äldre i Uppsala har en positiv bild av att åldras i kommu-nen. Var fjärde person var dock tveksam eller negativ. Här såg man även skillnader mel-lan äldre som bor inne i stan och äldre som bor på landsbygden, där de äldre på lands-bygden var mer tveksamma.

– Utifrån seniorernas synpunkter formulerade vi en strategi och en handlingsplan med fokus på tre breda områden: Jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet. Utifrån de områ-dena har vi formulerat ett antal konkreta aktiviteter som vi kan jobba med kontinuerligt i kommunen, berättar Hoffstedt.


Dialogen med den äldre befolkningen visade att utvecklingsinsatserna var motiverade inom framför allt fem områden med mål att:

1. Minska upplevd diskriminering på grund av ålder,

2. Minska skillnader i upplevd livskvalitet mellan äldre boende i staden respektive på

landsbygden,

3. Förbättra förhållanden på bostadsmarknaden ur ett äldreperspektiv,

4. Förbättra utemiljön ur ett äldreperspektiv, samt

5. Förbättra kollektivtrafiken ur ett äldreperspektiv.


– Idag kan man se konkreta resultat i Uppsala kommun, bland annat vår satsning inom tillgänglighetsområdet där vi lanserade ett billigare kollektivtrafikkort för seniorer så att de kan resa för 150 kronor i månaden. Resa ska inte vara en plånboksfråga. Det är viktigt för dem att kunna ta sig till aktiviteter, säger Hoffstedt och fortsätter;

– Vi jobbar även för att ta fram mobila träffpunkter, någonting som inte är lika utbett på landsbygden. Därför jobbar vi för att hitta lokaler som idrottshallar kan avvara där vi kan skapa aktiviteter för att främja den sociala och fysiska aspekten. 


Högt prioriterat är även att äldre människor ska bemötas med respekt och få möjlighet till inflytande och delaktighet. Uppsala kommun ska också vara en jämlik och jämställd kommun, någonting som ska återspeglas i nämndens beslut och utbud av insatser. 

– Man ska kunna känna att äldres röster och åsikter efterfrågas. Idag ska vi ha en stor livesändning digitalt där Uppsalas seniorer får ställa frågor om arbetet vi gör och komma med synpunkter.

– Många seniorer är pigga och aktiva och har en lång och gedigen kompetens med sig. En resurs som vi behöver ta tillvara på för hela samhällets skull. Ska vi möta de utma-ningar som vi står inför behöver vi arbeta för att de äldre ska behålla hälsan så långt upp i åldern som möjligt. Det handlar om den enskilde individens rätt, men också samhället, fortsätter Hoffstedt avslutande.

5. apr. 2024

|

Livsstil

Tre frågor till Lotta Sörlin, forskningskoordinator, Jernkontoret

**Vad är materialvetenskap och hur kan man studera det?** –Materialvetenskap är läran om material och dess egenskaper. Det är en bred vetenskap som innehåller mycket kemi, fysik, teknik och matematik, men även mjukare ämnen som produktförståelse samt design- och användarperspektiv. Man kan studera materialvetenskap på nästan alla tekniska högskolor i Sverige. Det finns dels ingenjörsutbildningar som helt fokuserar på materialvetenskap, dels ingenjörsprogram där du kan välja materialvetenskap som inriktning. Inom materialvetenskapen kan man i sin tur inrikta sig mot olika typer av material, till exempel metaller. **Varför anser du att man bör satsa på att studera materialvetenskap, vad gör det till en bra framtidsinvestering?** –Behovet att utveckla befintliga och nya material finns inom många branscher och samhällsområden, inte minst för att lösa morgondagens energi- transport- och miljöproblem. Framöver väntas dessutom brist på många olika typer av material, där de som kan använda material smartast vinner. Har du kompetens att förstå och maximera materialens prestanda med minsta möjliga materialåtgång har du en tydlig konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Framtidens utmaningar kommer till stor del att lösas av dem som kan utveckla de starkaste, lättaste och mest flexibla produkterna där rätt material används på rätt plats. **Hur ser behovet av personer med materialvetenskapskompetens ut, vilka karriärmöjligheter väntar personer som väljer att studera materialvetenskap?** –Möjligheterna för den som kan material är nästintill oändliga på framtidens arbetsmarknad. Att utveckla nästa generations material är kreativt, viktigt och spännande och erbjuder dessutom många olika utvecklingsvägar för såväl generalister som specialister. Personer med rätt kompetens för att vara med och utveckla framtidens innovativa materiallösningar är mycket efterfrågade i industrin. Karriärmöjligheterna finns dessutom i hela landet.