Dela den här artikeln:

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Digitalisering inom fastighetsbranschen

|

Foto: PhotoMedia Sweden, Fastighetsmäklarförbundet, Charlotte T Strömwall

schermafbeelding-2022-08-29-om-16-49-35.png

Vilken är den viktigaste frågan ni jobbar med just nu i er bransch?
– Just nu fokuserar vi på branschens behov av digitalisering. Kostnaderna är för höga och projekten svåra att driva på ett effektivt sätt. Alla aktörer behöver ta till sig nya verktyg och arbetsmetoder om de ska kunna leva upp till hållbarhetsmålen, vara kostnadseffektiva och samtidigt leverera med hög kvalitet och säkerhet. Beställare och fastighetsförvaltare måste vara drivande och ta ledningen i detta förändringsarbete. 

 Vad skulle du säga är branschens största utmaningar just nu?
– En stor utmaning är att säkerställa kvaliteten i stora och komplicerade projekt. För att uppnå det måste man jobba med styrande dokument och bygga standardiserat. Branschen har en tendens att eftersträva det unika hela tiden, men nu när kostnaderna eskalerar tvingas entreprenörer och projektörer att tänka om. Standardiseringen syftar inte till att allt ska se likadant ut. Det rör sig i stället om en standardisering på funktionell nivå som ger arkitekter och projektörer stöd och värdefull input. Med digitalisering och standardisering på rätt nivå kan vi bygga bättre och billigare.

Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Digitaliseringen bidrar till effektivare processer och levererar värde till kunderna. I dag är digitaliseringen i branschen suboptimerad genom att alla digitaliserar var för sig. Den behöver i stället ske gemensamt och ledas av fastighetsförvaltarna. Vi på Projtools kan hjälpa till med såväl BIM- som informations- och digitaliseringssamordning. De aktörer som blir först med att förenkla sina processer kan lättare hävda sig i konkurrensen.

schermafbeelding-2022-08-29-om-16-49-41.png

Vilken är den viktigaste frågan i branschen som ni jobbar med just nu?
– Att bara nämna en fråga kan vara knivigt. Vi jobbar med att höja branschens anseende riktat mot säkrare bostadsaffärer med konsumenten i fokus. Likaså jobbar vi inom FMF med att höja kompetensnivån hos våra medlemmar och medlemsföretag inte minst vad det gäller juridisk kompetens och rådgivning där vi också sedan snart två år erbjuder fördjupad juridisk rådgivning med hög tillgänglighet och konsulter som är specialiserade. Vi finns dessutom representerade på högskolorna och är till del också bollplank vad det gäller den reviderade utbildningsplan som kommer att implementeras hos lärosätena för framtidens fastighetsmäklare.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som fastighetsföretag ställs inför nu?
– Marknadsläget i sig ställer fastighetsmäklarföretagen inför nya utmaningar. Troligen kommer vi se färre överlåtelser under en övergångsperiod och redan idag är den svenska fastighetsmäklaren tämligen hårt utsatt när det kommer till konkurrens och intjäningsmöjligheter parallellt med att företagen får färre intäkter och högre kostnader p.g.a längre säljcykler. Det är givetvis branschens önskan att konsumenterna förstår att detta behöver leda till att provisionsnivåerna ses över och att kostnaden för en engagerad mäklare skall leda till avslut och en för konsumenten såld bostad.

 Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Konsumenterna och ett alltmer digitaliserat samhälle generellt ställer nya krav på fastighetsmäklarkåren att vara rörliga och tillgängliga och här kommer digitaliseringen väl till pass. Generellt ökar det också möjligheten att skapa fler affärsmöjligheter och inte sällan väljs fastighetsmäklaren utifrån dessa perspektiv. Dock kan t ex. inte digital signering helt användas när det kommer till avtal då lagrummet per idag inte ger dessa öppningar eller möjligheter men där vi hoppas på förslag till lagändringar för att möta framtidens behov.

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-16-49-47.png

Vilken är den viktigaste frågan ni jobbar med just nu i er bransch?
– Just nu fokuserar vi på hur fastighetsföretag kan börja arbeta utifrån ett livscykelperspektiv genom Building Lifecycle Management. Om branschens aktörer börjar tänka mer som tillverkningsindustrin, blir det lättare att automatisera och effektivisera processerna. De måste bli bättre på att ställa krav, både som byggherrar och förvaltare. Här kan digitala BIM-modeller ge värdefull information. Det är också viktigt att koda allt material för att undvika ineffektiva processer. 

Vad skulle du säga är fastighetsföretagens största utmaningar just nu?
– Det skapas numera så otroligt mycket information när man bygger om och bygger nytt. Att förstå hur man ska använda denna är avgörande. Av den totala produktionskostnaden brukar 8-10 % läggas på projektering, medan nästan ingenting läggs på att definiera hur byggnader ska användas. Branschen måste inse att byggdata är en resurs som kan bidra till en effektivare förvaltning.

Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– IOT-teknik med beteendesensorer är nyckeln till en ökad förståelse för hur byggnader och olika rum används. Den hjälper förvaltare att bättre dra nytta av till exempel kontorslokaler och undersökningsrum i sjukvården. Informationen kan också användas för att fördela om resurser i det befintliga fastighetsbeståndet i stället för att bygga nytt.

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!