Dela den här artikeln:

18. okt. 2018

|

Ekonomi

Effektiv logistik en avgörande nyckel till snabb succé


Journalist: Martin Westholm

Fashionföretaget Boozt.com är en succé. På bara några år har e-handelsföretaget med huvudkontor i Malmö gått från noll kronor till en omsättning på över två miljarder. En av nycklarna till framgången stavas smart logistik, som utvecklats internt i företaget.

Boozt har merparten av sina kunder i Sverige, Danmark, Norge och Finland, men kunder från andra länder runt om i Europa hittar också till sajten.

Varje dag besöker i genomsnitt 300 000 kunder webbshopen och från företagets centrallager strax utanför Ängelholm levereras i snitt 7 000 försändelser dagligen.
– Självklart spelar vårt lager och vår logistik en helt central roll för vår framgång. Sedan starten för sju år sedan har vi sedan något år flyttat in i vårt tredje lager som är på 42 500 kvadratmeter med möjlighet att expandera till cirka 100 000 kvadratmeter, säger Niels Hemmingsen som är COO på Boozt.com.

LÄS MER: Är omnikanal lösningen för svensk handel? 

Att valet föll på just Ängelholm förklarar Niels Hemmingsen med det strategiska läget, med närhet till både E6 och E4 samt hamnen i Helsingborg och flygplatsen i Ängelholm. Dessutom har det varit enkelt att rekrytera medarbetare genom ett samarbete med bland annat bemanningsföretaget Logent och Ängelholms kommun.
– Många som just kommit till Sverige får sin första kontakt med arbetslivet på det här sättet och vi är glada för att kunna bidra till att fler snabbare kommer i arbete, säger Niels Hemmingsen. Verksamheten i lagret pågår dygnet runt med 60 personer per skift som arbetar treskift.


Själva lagret är ett samarbete med Catena och skräddarsytt för Boozt.coms behov. Därmed sagt att det inte är vilket lager som helst.
– Det är anpassat helt och hållet för att snabbt kunna expediera kundernas beställningar. Teknologin bakom, som vi utvecklat helt på egen hand tillsammans med Element Logic (leverantör av Autostore), gör det möjligt att på samma yta kunna expediera fler order än vad man traditionellt brukar göra, och lagerhålla fler produkter på en mindre yta - i storleksordningen ett till fyra. Men vi har också varit nog med att hitta lösningar som ligger helt i linje med vår miljöpolicy, berättar Niels Hemmingsen.


Som exempel nämner han att energiförbrukningen kunnat sänkas med hela 90 procent jämfört med vad som annars är brukligt i traditionella lagerbyggnader. Mycket arbete har också lagts ned på lagrets exteriör för att det ska smälta in i det omgivande landskapet.
– Lagerbyggnader brukar sällan vara vackra, men vi har försökt att skapa en byggnad som ser spännande ut när man passerar på E6:an utan att den ska ta överhand samtidigt som den fyller de logistiska behov vi har. Till exempel har vi planeringar och fontäner utanför samtidigt som vi skapat en nattbelysning som är iögonfallande.

– Att vi tänkt rätt, bevisas bäst av att vi har fått pris för vårt nya lager, och det är vi naturligtvis extra stolta för, avslutar Niels Hemmingsen. 

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!