Dela den här artikeln:

27. feb. 2018

|

Ekonomi

En affärsmodell för att utrota fattigdom

Journalist: Hans-Peter Öhman

Den svenska utvecklingsfinansiären Swedfund har en bevisad affärsmodell mot fattigdomsbekämpning. Och att skapa jobb är helt centralt för att ge långsiktig effekt.– Nyckeln är och kommer att vara jobbskapande genom hållbart företagande. Swedfund har byggt erfarenhet och kunskap i över 35 år i utsatta länder och tillsammans med näringslivet, civilsamhälle och myndigheter vet vi vad som måste göras, säger Anna Ryott, VD på Swedfund.

 Det finns ett personligt möte som satt särskilda spår hos Anna Ryott, efter att ha jobbat i många år med fattigdomsbekämpning. Ett möte som på ett effektivt sätt visade vad Swedfunds uppdrag handlar om. Kvinnan hette Gloria och bodde i slummen utanför Maputo i Moçambique. Gloria var döende utan tillgång till medicin och låg ensam och övergiven av alla. Men hon var inte rädd för att dö. Hennes enda rädsla var vad hennes barn skulle tvingas utstå på Maputos gator.

Men Gloria är idag en stark kvinna med framtiden för sig. Hon fick hjälp med mediciner och ett lån så hon kunde starta ett litet men växande företag. Alla barnen går nu i skola

– Gloria sa något som etsat sig fast i mig. Hon sa: ”Medicinen och maten fick mig att överleva men jobbet gav mig livet tillbaka. Och få saker gör större skillnad än möjligheten till ett jobb och att kunna försörja sig och sin familj långsiktigt, säger Anna Ryott.

Åtskilliga undersökningar ger samma besked. Det är arbete som verkligen kan lyfta människor ur fattigdom. Det första av FN:s milleniemål, att halvera extrem fattigdom och svält uppnåddes också framförallt genom jobbskapande. 9 av 10 av jobben i utvecklingsländer skapas i den privata sektorn. För att utrota extrem fattigdom krävs en mer inkluderande tillväxt.

 Swedfunds affärsmodell är uppbyggd på tre fundament som alla måste uppfyllas för att en investering ska göras. Och de måste också antas av medinvesterare, affärspartners och lokal ledning:

-       Samhällspåverkan - till exempel jobbskapande och skatteintäkter.

-       Hållbarhet – till exempel klimatpåverkan och schyssta arbetsvillkor.

-       Finansiell bärkraft – till exempel långsiktig tillväxt och lönsamhet.

– Vårt uppdrag är att bekämpa fattigdom genom hållbart företagande. Vår affärsmodell är unik och jag vill inget hellre än att den sprids över världen. Och att skapa jobb för kvinnor ger en ännu större effekt på familjer, barn och lokalsamhälle.

Och statistiken säger att varje skapat jobb skapar ytterligare 7-25 nya jobb. Och varje person som får ett jobb kan försörja upp till 5 personer. Det är en hävstång som effektivt verktyg för att utrota fattigdom.

Swedufund har i dagarna signerat ett avtal där framtidens textilfabrik byggs i Etiopien. Målet är att skapa en anläggning med hållbarhet som fokus i alla delar från start. Och här är partnerskapen med lokala aktörer, själva fabriksägaren DBL Group och svenska H&M, som bidrar med kunskap och förbinder sig att vara långsiktig köpare från fabriken, extremt viktiga.

 – För mig är det självklart att hållbarhet och lönsamhet hänger tätt ihop. Hållbarheten måste finnas med i alla delar av modernt företagande. Genom Swedfunds affärsmodell, investeringar och partnerskap skapar vi varaktig förändring i världens fattigaste länder, säger Anna Ryott.

Ett annat aktuellt och viktigt initiativ är Swedfunds samarbete med andra utvecklingsfinansiärer inom ICCF, Interactive Climate Chance Fund/Facility, för att stimulera och öka investeringarna i förnyelsebar energi.

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!