Dela den här artikeln:

29. apr. 2019

|

Ekonomi

En föränderlig byggbransch vill locka ny kompetens


Byggbranschen står inför stora utmaningar med att fler ska få upp ögonen och jobba för framtidens bostäder och infrastruktur, någonting som kräver nya infallsvinklar och en stor bredd av kompetenser.

Sveriges Byggindustrier är byggindustrins bransch- och arbetsgivarorganisation med cirka 3 600 medlemsföretag. I dag anger åtta av tio medlemsföretag att de har rekryteringsbehov, samtidigt som det finns tomma platser på landets Yrkeshögskoleutbildningar. Dessutom är byggbranschen på väg mot förändring. I och med digitaliseringen krävs det att fler med bland annat digitala kompetenser söker sig till branschen för att målen ska nås.
– Kort handlar det om att vi behöver öka byggutbildningens attraktion. Vi vill att fler ska se möjligheterna och vi vill bredda rekryteringen. Att få in fler kvinnor och fler med utländsk bakgrund är en del vi jobbar för. Vi behöver mer variation på kompetenser, så väl just nu som inför framtiden, berättar Elin Kebert, projektledare inom branschrekrytering på Sveriges Byggindustrier.

Inom yrkesarbetarkåren är i dag cirka 98 procent män och även om det har skett en ökning på 13 procent av ansökande kvinnor till bygg- och anläggningsprogrammet, är utbildningarna långt ifrån jämställda. Förändringen är dock på väg, och genom nya initiativ uppvisas ett stort intresse för byggbranschen bland kvinnor. När Ikano Bostad tog fram sitt lärlingsprogram Hantverkarna, sökte 311 kvinnor de 16 lärlingsplatserna. Någonting som har banat vägen för fler lärlingsprogram, menar Elin Kebert.– Antalet kvinnor ökar. Många företag jobbar för att få in kvinnliga lärlingar och när de sträcker ut en hand, får de flera hundratals ansökningar. Det finns ett genuint intresse för samhällsbygge och renovering bland kvinnor, och det är någonting som märks inom branschen, berättar Elin Kebert.


Rykten om att branschen är stillastående stämmer inte. Här finns gott om högskoleutbildningar, yrkeshögskolor och andra utbildningar som erbjuder kompetensutveckling där man kan fördjupa sig eller nischa sig.
– Inom branschen finns många stora karriärmöjligheter där man kan byta roll eller fördjupa sig och göra karriär på både bredden och höjden, berättar Elin Kebert.

Nya utmaningar kräver nya kompetenser och på så vis behövs personer som vidareutbildar sig. FN:s hållbarhetsmål berör i högsta grad byggbranschen. Det kräver inte bara nya strategier och metoder, utan även en generell effektivisering, både när det handlar om digital utveckling och miljö.
– Branschen har påbörjat en digitaliseringsresa och den svenska byggindustrin behöver prioritera digitala satsningar inför framtiden. Med våra hållbarhetsmål vill vi jobba framåt och vi är på väg, men vi har också en bra bit kvar. Vi behöver få med oss alla i tankesätt som gynnar klimat och energi för att kunna nå målen.

LÄS MER: Digitaliseringen skapar möjligheter 

Utöver de globala hållbarhetsmålen, står Sverige inför en växande befolkning. Man behöver se till att de som saknar kötid, kontakter och finansiella möjligheter också får en bostad och kan ta sig mellan hem och jobb eller skolan. Utöver bostäder krävs satsningar på fastighetsbeståndet, sjukhus, skolor och infrastrukturen där hela kollektivsystemet behöver utvecklas.
– Med snart elva miljoner människor i Sverige krävs boendeformer som passar alla, vare sig man precis ska flytta hemifrån eller behöver flytta för jobb eller nya familjeformer. Vi har också ett stort renoveringsbehov där miljonprogrammen snart behöver rustas upp och det kräver ROT-kompetens med hänsyn till miljö och energi, berättar Elin Kebert.

Ett sätt att möta målen är att jobba från grunden, exempelvis genom att höja attraktivitetsstämpeln inom byggbranschen, och på så vis locka till sig stora hjärnor med varierande kompetenser.
– Satsningar på hur vi reser i framtiden kräver stora framsteg och vassa hjärnor. Vi behöver kunna visa på bra arbetsmiljö och framhäva karriärmöjligheter som finns inom branschen.

Elin Kebert menar att nytänkande behövs för att attrahera brett, och här skulle en satsning på YH-utbildningar kunna vara en av lösningarna.
– Att attrahera alla, från dagens gamers och tekniknördar till de som är brinner för människor och hållbarhetsfrågor. Jag tror att en satsning på yrkeshögskoleutbildningar skulle kunna vara lösningen för att attrahera personer mitt i livet. Dem som har tidigare erfarenhet och har bytt bransch. Här finns folk med chefserfarenhet och många olika nyttiga kompetenser.

Bristen på kvinnor inom byggbranschen håller på att förändras. Men trots att de är på väg mot en mer jämställd bransch, krävs hårt arbete för att nå dit. En annan utmaning är bristen på folk med anläggningskompetens.
– Många stora infrastruktursatsningar behövs samtidigt som nya satsningar på tunnelbana, järnväg, linbana görs. Det finns för få anläggningsutbildningar i dag för att nå dit vi vill. Inte minst nu när många järnvägar ska renoveras och kollektivsystemet ska rustas upp och utvecklas. Det kräver både banarbetare och bantekniker bland flera andra roller, säger Elin Kebert.

Branschen behöver jobba aktivt för att få fler yrkeshögskole- och yrkesvuxenutbildningar inom anläggning. Att locka nya generationer som blir allt mer digitala ställer höga krav på utbildningarna.
– Dagens unga är digitala, jämställda, miljömedvetna och med fokus på att förändra världen. Här är den största utmaningen hur utbildningssystemet ska möta den nya generationen. Det kommer ställas krav på dem som driver utbildningarna, och för att möta de unga krävs det att utbildningen är föränderlig och att tekniken står i centrum på ett annat sätt än vad den gör i dag. Exempelvis hur man jobbar med BIM-modeller, informationsflöden och annat, säger Elin Kebert. 

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!