Dela den här artikeln:

30. apr. 2019

|

Ekonomi

Energieffektivisering i fastigheten med hjälp av AI 


Genom en aktiv bearbetning av insamlade data om en fastighets prestanda, som kopplas till bland annat väderdata, kan artificiell intelligens bidra till att energianvändningen sjunker med 10–20 procent.

Egain är ett företag som visar sådana resultat genom sina energioptimerande system. De ägs i dag av Summa Equity som har en tydlig hållbarhetsprofil.
– Tidigare hade vi som företag ett finansiellt mål som vi jobbade efter. I dag har vi bytt det mot ett miljömål vilket är att stoppa alla onödiga energi och växthusgasutsläpp i bostadshus och samtidigt ha en positiv effekt på samhället vi verkar i, förklarar Jon Åkerström.

Med fokus på nästa generations innovativa produkter och tjänster leder han det strategiska arbetet i sin roll som VP Engineering & Operations på Egain. Han ser en tydlig trend i ett ökat fokus på energieffektivisering som en följd av det intensifierade klimatarbetet.
– Inom EU står fastigheter för 40 procent av energianvändningen och 36 procent av koldioxidutsläppen. Genom optimering av energisystemen kan vi bidra mycket till FNs globala klimatmål.

Det handlar om att ligga i framkant och vara drivande i dessa frågor. Företaget har ett eget Innovationsforum med ett dynamiskt, tvärfunktionellt team av experter.
– För att möta de ökade kraven behöver byggnader bli mer smarta och det är för att möta det behovet vi utvecklat Egain Edge, konstaterar han.

Egain Edge hanterar över 14 miljoner datapunkter varje dag som sedan bearbetas av deras självlärande AI-motor och därigenom optimerar energitillförsel och inomhusklimat dygnet runt, året om.
– De smarta algoritmerna tar hänsyn till en mängd parametrar såsom byggnadens fysik, geografiska position, den aktuella platsens väder i dag och i morgon samt mänskligt beteende. Eftersom algoritmen är självlärande uppdateras den löpande med mer och mer data från fastigheten och blir därför kontinuerligt allt effektivare i sin optimering.

Men även om deras optimeringssystem primärt jobbar mot miljömål så finns även stora kostnadsbesparingar att göra när man effektiviserar energianvändningen.
– Ett exempel är vår tjänst Peak Control. Med den kan en fastighetsägare på ett intelligent sätt jämna effekttopparna och effektavgifterna minskar utan att äventyra inomhusklimatet.

Effektavgifter har blivit allt vanligare hos fjärrvärmebolagen, det innebär att ojämn energianvändning straffas med en hög avgift exempelvis vid köldknäppar.
– Energibolagen har etablerat komplexa tariffmodeller som tar ut extra avgifter för oförutsägbara effekttoppar. Våra system jobbar proaktivt för att undvika effekttoppar samtidigt som inomhuskomforten bibehålls. Resultatet blir att avgifterna, som i vissa fall kan motsvara upp till 50 procent av den totala energikostnaden, kan minskas avsevärt.

Det kostnadsbesparande verktyget får även en miljöeffekt då kraftbolagen inte behöver slå på reservaggregaten, som ofta är fossildrivna, under köldknäppen.
– Många företag arbetar med att samla in data, vilket i sig inte ger någon effekt. Vi optimerar över 300 000 lägenheter i elva länder och 2018 reducerade vi koldioxidutsläpp med 22 500 ton. I år siktar vi betydligt högre, avslutar Jon. 

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!