29. aug. 2022
|
Livsstil
|
Foto: Pressbild Arkitema
Hur ska arkitekturen gestaltas för att vi ska uppnå livskvalitet?
Ofta känner vi människor instinktivt på oss om vi trivs eller inte. Det kan vara svårt att sätta fingret på vad det är som gör att vi upplever en byggnad eller en plats på ett visst sätt, men det handlar ofta om proportioner, ljusintag, rumslighet och rumssamband. Det handlar också om att en plats är tydlig, att det inte finns någon osäkerhet kring var man får vara och inte, och att det finns vackra material och genomtänkta fasadkompositioner och planlösningar. Livskvalitet är när den här helheten blir större än summan av delarna. Viktigt när vi gestaltar är inlevelseförmåga. Vi måste leva oss in i platsens specifika karaktär och i de behov som människorna som ska bruka, passera eller leva på platsen har. Men livskvalitet handlar också om att inte bygga på ett sätt som tär på planeten och gör att vi inte kan uppnå livskvalitet om några år. Därför är samarbete helt avgörande för att vi ska lyckas. Ingen kan lösa det här själv, men med gemensamma resurser och vår sammanlagda kompetens kan vi ta stora kliv och säkra innovativa framtidssäkrade lösningar.
Hur ska vi utveckla våra samhällen till attraktiva livsmiljöer i det postpandemiska samhället? Det har ju blivit tydligt att vi har ett stort behov av andra människor, vår ”flock”. Därför tror jag att det kommer att bli vanligare med kollektivboenden för fler än studenter och äldre i behov av vård. All forskning visar att vi mår bättre i kontakt med andra människor. Och det är ett mer hållbart sätt att bygga, som kräver mindre resurser. Men då behöver metoder, attityder och regelverk komma i kapp.
Hur ser behoven ut i framtiden? Alla pratar hållbarhet men nu gäller det att göra verklig verkstad av det hela. Bygga om i stället för att riva, bygga med återbruk och bygga för återbruk, det vill säga att man planerar för byggnadens desintegration och att materialen ska kunna återbrukas eller återvinnas. Helt enkelt ett helt cirkulärt byggande. Här behövs forskning, erfarenhet och verktyg för att kunna ta bra beslut baserade på fakta och inte på känslor. En studie som vi gjort visar till exempel att byggkostnaderna sjunker ju mer erfarenhet av, i det här fallet trä, man har. Så hållbarhet behöver inte gå ut över den ekonomiska kalkylen. Dessutom kommer CO2 att bli en ny valuta när restriktioner kring utsläpp träder i kraft. Men jag känner att vi på Arkitema är väl förberedda, bland annat med ett egenutvecklat verktyg för att mäta koldioxidutsläpp redan i tidiga faser, där vi kan göra riktig skillnad.