Dela den här artikeln:

28. feb. 2018

|

Ekonomi

Förberedelse nyckeln i Risk Management

Journalist: Anders Edström Frejman

Betydelsen av Risk Management ökar i takt med att världen blir allt mer uppkopplad och att kontroll av och tillgång till information är nycklar för överlevnad.

Risk Management kan betraktas som en funktion som stöder beslutsprocesser i ett företag. En Risk Manager har som uppgift att stödja beslutsfattare att nå de övergripande målen i en organisation.

– En Risk Manager analyserar riskexponeringen och ger rekommendationer på hur man på bästa sätt ska hantera den för att skydda verksamheten, säger Jo Willaert, president för FERMA, the Federation of European Risk Management Associations.

Enligt Jo Willaert, kan skickliga Risk Managers ha olika slags yrkesmässig bakgrund, till exempel ekonomer, ingenjörer och jurister såväl som till exempel de med bakgrund inom försäkringsbranschen.

– Det handlar i grund och botten om att ha en grundläggande förståelse för risk och hur det kan påverka en organisation.

Riskhantering är väl etablerat i många företag, men mognadsgraden varierar. Den kan finnas stora likheter i de grundläggande angreppssätten runt risk – i alla fall i större företag och multinationella företag – men rollerna varierar beroende på sektor och företag.

– Eftersom denna funktion blir allt mer viktig i organisationer har medlemsorganisationerna i FERMA sett ett behov av att stärka professionen och klargöra vad vi gör på en Europeisk nivå. Ett resultat av detta är att vi tagit fram en certifiering av Risk Managers som kallas rimap®. Det definierar den kunskapsnivå och erfarenhet som krävs för att bli en certifierad Risk Manager samt standardiserar - och i viss mån formaliserar - de metoder och terminologi som används.

Utbudet av kurser inom riskhantering på universitet ökar ständigt och FERMA söker samarbete med utbildningsinstitutioner för att hitta partners för att utbilda Risk Managers på en Europeisk nivå.

– Parallellt med det arbete som vi gör inom FERMA så pågår liknande arbeten i USA, Asien och även i Sydafrika. FERMA har en kontinuerlig dialog med deras representanter. Vi har mer eller mindre en gemensam grund och certifiering av denna yrkesgrupp som ligger helt klart i tiden.

Något han menar är bra är att många företag har en hög mognadsgrad när det kommer till riskhantering. Inte minst - som tidigare nämnts - när det kommer till stora eller multinationella företag.

– Företag verksamma inom läkemedel, medicinsk teknik och i finans följer sedan långt tillbaka tuffa nationella och internationella regelverk. Med andra ord hanterar dessa organisationer på daglig basis frågor som berör riskhantering.

Risker relaterade till närvaro on-line är en gemensam nämnare för alla organisationer oavsett storlek, menar Jo Willaert.

– Informationsstöld, DOS-attacker, identitetsstölder och bedrägerier är något som kan drabba ett fåmansföretag såväl som en multinationell jätte. Trenden är att den potentiella storleken på skadan tenderar att bli större i proportion till hur beroende vi är av att vara on-line. Men även den hastighet i vilken skadlig information kan spridas.

Till exempel är en uppdaterad sajt som är uppe dygnet runt givetvis ett kritiskt verktyg för att hålla många affärsverksamheter igång och ha information tillgänglig. Men i en värld där många organisationers kritiska IT-drift är outsourcad - ofta på andra sidan jorden och i molntjänster där man delar fysiska servrar med andra - blir riskhantering allt mer komplex.


– Det är även uppenbart att det blir allt viktigare att bibehålla värdet och ryktet på ett varumärke. Det är i dag kanske en av de största farhågorna för en företagsledning. Ett skadat varumärke, eller skadat förtroende hos kunder, kan vara fullständigt förödande för en organisation.

Regelefterlevnad och uppförandekoder är verktyg för att klargöra för underleverantörer hur den dagliga verksamheten ska bedrivas. Detta kan vara allt från arbetsvillkoren i klädfabriker eller gruvor och miljöfrågor till åtgärder för att hålla servrar tillgängliga.

– En av de största utmaningarna i riskhanteringen är att kontrollera att dessa riktlinjer följs bland underleverantörer.

Sammanfattningsvis är det kvaliteten på förberedelserna som i slutändan bestämmer hur en organisation kan hantera stress. Den tid som en organisation behöver för att återhämta sig från en incident bestämmer storleken på den slutliga skadan och så småningom om den kan överleva. Här är brandskydd en bra illustration.

– Alla har en brandförsäkring och de flesta installerar brandvarnare, har brandsläckare till hands, utbildar personal och kanske till och med låter installera sprinklers. Alla dessa åtgärder kan var för sig kraftigt minska skadorna om en brand uppstår. Att ha en plan med scenarier och ansvarsfördelningen mellan de olika rollerna är det som gör skillnaden. Förberedelse är allt!

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!