Dela den här artikeln:

8. okt. 2020

|

Livsstil

Forskning kring stroke går framåt – behandlingar blir bättre

Journalist: Amanda Sandström Beijer

De senaste fem åren har det skett mycket när det kommer till forskningen och framtiden inom strokebehandling. Mia von Euler är professor i medicinsk vetenskap med inriktning mot neurologi, och berättar om vägen till de goda resultaten.


Mia von Euler, Professor i medicinsk vetenskap med inriktning mot neurologi


Att få en stroke idag jämfört med för 20-30 år sedan är en stor skillnad. Dels har dödligheten halverats och antalet insjuknade har minskat. 

– Man vet inte riktigt hur det kommer sig. För tjugo år sedan när jag började i den här branschen pratade man om och visade prognoser på hur antalet skulle öka och öka och funderade på hur vården skulle klara av, berättar Mia von Euler.


Nu ser man att antalet istället minskar, någonting man tror kan bero på att man idag har bättre förebyggande behandlingar och kanske livsstilsförändringar.

– Det finns bättre behandlingar mot förmaksflimmer, folk röker mindre och vi tror det kan bero på att folk är yngre i kroppen längre idag än vad de var för tjugo- trettio år sedan.


Dessutom har det skett en hel del i utvecklingen av att behandla stroke.

– För 20-25 år sedan infördes trombolysbehandling där man ger ett blodproppslösande läkemedel för att försöka lösa upp blodproppen i hjärnan.


I och med att den vanligaste orsaken till stroke beror på att en blodpropp täpper till ett av blodkärlen i hjärnan var trombolys revolutionerande - att man nu kunde göra någonting i akutläget av en stroke. Däremot var det långt ifrån alla som gick att behandla.

– Det är dock bara en mindre del av de som får en stroke som kan ta emot behandlingen då den inte är effektiv på alla, även om den kan ha stor inverkan på somliga. Man började med det för ungefär 20 år sedan och för 15 år sedan var det etablerat i Sverige, berättar Mia.


För 10 år sedan började man använda sig av behandlingen Trombektomi, där man drar ut proppar i huvudet med hjälp av små verktyg som förs in via blodkärl i ljumsken.

– Det började göras på ett fåtal platser i Sverige. Men det fanns inga välgjorda studier som visade på att det var effektivt och behandlingen var väldigt dyr. De som utförde behandlingen förespråkade att den var väldigt effektiv, och de som inte utförde den menade på att den var alltför dyr och med osäker effekt, säger Mia och fortsätter;

– Det var en jobbig sits. Men sedan gjordes ett antal stora studier som kom under 2015 och de visade at behandlingen faktiskt är väldigt effektivt. 


Behandlingen kräver specifika kunskaper, där man behöver ha kunskap om hjärnan, röntgen och själva processen. Därför gör man det endast på sex- sju center i Sverige idag.

– Trombolysbehandling är inte alltid effektivt om det är stora proppar och behandlingen har även ett snävt tidsintervall där man måste få börja behandlingen fyra och en halv timme efter att första symptomen uppkommit. Det betyder att det sällan är aktuellt för dem som vaknar med stroke, då de inte vet när symptomen har uppstått, berättar Mia och fortsätter;

– Det kräver att man ska förstå att man är sjuk, ringa ambulansen, ta sig till sjukhuset och så vidare. Vi ser att många som får stroke ofta väntar för att se om symptomen går över och det är det farliga.


Symptom som att bli slapp i handen eller benet, börja sluddra eller inte hitta ord ska man ta på allvar och genast ringa 112 så att man snabbt kan få vård och behandling.

5. apr. 2024

|

Livsstil

Tre frågor till Lotta Sörlin, forskningskoordinator, Jernkontoret

**Vad är materialvetenskap och hur kan man studera det?** –Materialvetenskap är läran om material och dess egenskaper. Det är en bred vetenskap som innehåller mycket kemi, fysik, teknik och matematik, men även mjukare ämnen som produktförståelse samt design- och användarperspektiv. Man kan studera materialvetenskap på nästan alla tekniska högskolor i Sverige. Det finns dels ingenjörsutbildningar som helt fokuserar på materialvetenskap, dels ingenjörsprogram där du kan välja materialvetenskap som inriktning. Inom materialvetenskapen kan man i sin tur inrikta sig mot olika typer av material, till exempel metaller. **Varför anser du att man bör satsa på att studera materialvetenskap, vad gör det till en bra framtidsinvestering?** –Behovet att utveckla befintliga och nya material finns inom många branscher och samhällsområden, inte minst för att lösa morgondagens energi- transport- och miljöproblem. Framöver väntas dessutom brist på många olika typer av material, där de som kan använda material smartast vinner. Har du kompetens att förstå och maximera materialens prestanda med minsta möjliga materialåtgång har du en tydlig konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Framtidens utmaningar kommer till stor del att lösas av dem som kan utveckla de starkaste, lättaste och mest flexibla produkterna där rätt material används på rätt plats. **Hur ser behovet av personer med materialvetenskapskompetens ut, vilka karriärmöjligheter väntar personer som väljer att studera materialvetenskap?** –Möjligheterna för den som kan material är nästintill oändliga på framtidens arbetsmarknad. Att utveckla nästa generations material är kreativt, viktigt och spännande och erbjuder dessutom många olika utvecklingsvägar för såväl generalister som specialister. Personer med rätt kompetens för att vara med och utveckla framtidens innovativa materiallösningar är mycket efterfrågade i industrin. Karriärmöjligheterna finns dessutom i hela landet.