Dela den här artikeln:

29. apr. 2019

|

Ekonomi

Framtiden går mot klimatcertifiering


Certifieringar är en kvalitetsstämpel som påvisar om en byggnad, infrastruktur eller stadsdel är hållbar, någonting som blir allt mer väsentligt inte minst för att nå hållbarhetsmålen.

Ett klimatneutralt byggande fick ett stort fokus efter att Miljömålsberedningen 2016 presenterade förslaget att Sverige skulle vara klimatneutralt år 2045. Efter det började många byggföretag planera med ambitiösa klimatstrategier.
– Branschen står inför en stor utmaning. Det är många som pratar om att de vill bli klimatneutrala, men vi behöver enas om vad det betyder. Det är en definition som låter bra, men ska även stå för någonting konkret, säger Linda Kjällén, certifieringschef på Sweden Green Building Council.

Sweden Green Building Council har funnits i tio år och certifierat 2 800 byggnader i Sverige. Av dem har ungefär 30 procent varit befintliga byggnader och resterande nyproduktion. En certifierad byggnad kräver noga planering från start.
– Certifieringssystem och regler fungerar som en guide och verktyg vid projektering, men det går inte att slänga ihop det här i slutet av ett projekt. På så vis har exempelvis arkitekter blivit styrande för att se till att kraven kan uppfyllas.

Bostäderna som byggdes under 60-talet är exempel på byggnader man behöver rusta upp. När de byggdes var de helt moderna, men i dag saknas många delar för att de ska nå upp till kriterierna.
– Riksbyggen är ett av de företag som visat att det går att rusta upp det befintliga bostadsbeståndet på ett miljöeffektivt sätt. Det är viktigt att ta hand om det bestånd som vi redan har och att inte endast på gå nyproduktionen, säger Linda Kjällén.

Definitionen klimatneutral byggande kommer bli allt viktigare i framtiden, menar Linda Kjällén.
– Är byggnaden certifierad så vet man att den bland annat värms upp bra, är ventilerad och har bra insläpp av dagsljus. Kan inte företag hyra ut sina lokaler går det inte bra för dem. Därför vill många certifiera hela sin portfolio och efterfrågan växer. Det är lika viktigt för förskolor, som kontor och bostäder och någonting som allt fler kommer kräva.

Ett stort steg i processen har varit att bankerna förstått vad klimat- och miljöcertifiering innebär även ekonomiskt. I dag erbjuder de flesta svenska banker så kallade Gröna lån.
– SEB, Nordea, Swedbank, men även mindre banker har förstått att det är riskminimering. Bygger man efter dessa kriterier har man en trygg investering. Inga farliga ämnen, risk för fuktskador eller dålig ventilation. Även försäkringsbolagen förväntas följa och förhoppningsvis mäklarna. Ordet sprider sig, säger Linda Kjällén.

Fastighetsvärdet i USA är värderats till ungefär 15% mer för miljöcertifierade byggnader. Detta då det bland annat garanterar att inga fel förekommer. Hela lokalen ska vara uthyrningsbar, precis som avsaknaden av andra kritiska moment.
– Vi väntar inte på lagarna. De kommer, men jag oroar mig för det befintliga beståndet. Vi behöver ligga steget före och framtidssäkra dessa byggnader utan att det ska kosta för mycket för dem som bor där. Både HSB och Riskbyggen certifierar all sin nyproduktion, då de har förstått värdet av det som långsiktiga förvaltare, säger Linda Kjällén.

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!