– Under mina 25 år i vården har varken jag eller någon annan varit med om något liknande säger Göran Örnung som är verksamhetschef på Akutmedicinkliniken på Capio St. Göran.

Göran Örnung , verksamhetschef på Akutmedicinkliniken på Capio St. Göran

Den digitala vården har varit under utveckling de senaste två- tre åren, Örnung menar att epidemin påskyndat utvecklingen med säkert tre till fem år om man skall se något gott ur pandemin.

– Det har gått väldigt fort framåt med den digitala utvecklingen nu, även om det redan var igång innan. Man har även märkt att många av de farhågor man hade, inte alls har stämt. Exempelvis att vårdtagare vill träffas personligen, säger Örnung och fortsätter;

– Vi ser även att folk i åldern 70 till 80 är användare av smartphones och klarar den digitala vården utmärkt. 

Många fysiska vårdbesök (vårdcentral eller sjukhus) är skapade för att till exempel förnya recept och höra samt kontrollera att allt är bra men är i praktiken onödiga. Via digitala besök kan man få lika bra eller faktiskt bättre kvalitet på uppföljningen oavsett vart i världen man befinner sig. Örnung gör en jämförelse med hur vi använder vår bil.

– När du är ute och kör din bil kan du se om den är i behov av bensin, motorolja eller behöver service, och då kan du fylla på det för att förhindra att ta in den på reparation, eller behöva bli stående vid vägkanten. Tänk om du skulle plocka bort alla funktioner från instrumentbrädan, och inte alls veta hur det låg till annat än när du en gång i halvåret åkte in med den på service.

På samma sätt kan patienterna själva idag ta över den vardagliga delen av vården och känna sig trygga med sin hälsa.

– Patienterna har ett intresse och engagemang för sina sjukdomar, och vi kan se att de sköter allt själva. De har blodtrycksmätare, vågar och andningsapparater som de mäter sin syresättning regelbundet med, och allt gör de hemifrån. Precis som för bilen krävs egentligen inte akutvård i samma utsträckning om man har verktygen och möjligheten att förhindra den i ett tidigt skede, berättar Örnung.

Exempelvis är en ökad mängd vätska i kroppen, som leder till ökas kroppsvikt och snabba viktförändringar tecken på eventuell hjärtsvikt. Någonting som genom hemmonitorering går att fånga upp innan personen kan behöva akutvård.

– I och med att patienten mäter sina värden, däribland vikten kan vi fånga upp tecken redan tio dagar innan patienten i annat fall hade märkt det genom att få svårt att andas och behövt åka in till akuten. Någonting som i sin tur är allvarligt, obehagligt och kan kräva inläggning på sjukhus säger Örnung.

Hemmonitorering förhindrar alltså onödiga kontroller men kan likväl förhindra akutbesök. Detta innebär att den digitala vården förebygger och behandlar kroniska sjukdomar samt mer hälsofrämjande och preventiva insatser sätts in för att skapa en hållbarare sjukvård.

– Jag tror att framtidens vård på många sätt kommer vara en sömlös övergång och en förlängning av detta. Att det som tidigare förväntas av sjukpersonal, kommer överlåtas till privatpersoner i och med att vi har dessa digitala möjligheter. Det är samma apparater man använt tidigare hos doktorn som man nu kan ha i sitt hem för att slippa onödiga besök och transporter med minskade vårdkostnader som följd. Viktigast är dock betydligt enklare och förbättrad tillgänglighet för patienten.

Någonting annat man slipper är felaktig data i och med att många blir uppstressade av att ta sig till läkaren, vilket resulterar i förhöjt blodtryck under besöket och ger felaktig information.

– Mäter man dagligen i sitt hem kommer eventuell medicinering och dosering således bli rätt och stämma överens med verkligheten. Precis som man kan kolla temperaturen på sin frys och kyl, kan man nu kolla sin egen hälsa, säger Örnung avslutande.