Dela den här artikeln:

14. nov. 2017

|

Ekonomi

Från bostadsbrist till kontorsbrist

Journalist: Tor Borg

Är kontorsmarknaden på väg mot samma bristsituation som bostadsmarknaden befunnit sig i? Tittar man på utbud och efterfrågan på kontorslokaler i Stockholm så är liknelsen inte helt orimlig.

Är kontorsmarknaden på väg mot samma bristsituation som bostadsmarknaden befunnit sig i? Tittar man på utbud och efterfrågan på kontorslokaler i Stockholm så är liknelsen inte helt orimlig.

Under lång tid höll inte bostadsbyggandet jämn takt med hur behovet av och efterfrågan på bostäder utvecklades. De senaste 2-3 åren har vi dock sett en explosiv byggutveckling. Bara under de senaste fyra kvartalen har omkring 68 000 bostäder byggstartats och några tusen till lär tillkomma i ombyggnader och konverteringar. Faktum är att bostadsbyggandet ökat så snabbt att det börjar bli ganska svårt för bostadsutvecklarna att få avsättning för all produktion, särskilt bostadsrätter i höga prislägen (ofta hittar man dessa i Stockholms innerstad). Och även om vi har förmånen att ha högkonjunktur i ekonomin och extremt låga räntor samtidigt så har regelåtstramningarna på bolånemarknaden fått till följd att efterfrågan på bostäder dämpats markant. I bästa fall får vi nu äntligen, den av många efterlängtade, mjuklandningen på bostadsmarknaden. I värsta fall, osannolikt men inte otänkbart, får vi en bred och utdragen sättning som kan dra med sig resten av ekonomin.

Tittar vi på hur tillgången till kontorslokaler ser ut så börjar situationen se ut som den tidigare gjort på bostadsmarknaden. Efterfrågan drivs på av stark ekonomi, låga räntor samtidigt som utbudet inte ökar så mycket som det skulle kunna. I Stockholm har tecknen på kontorsbrist blivit allt fler den senaste tiden. På tio år har den kontorsbaserade sysselsättningen i huvudstadsregionen ökat med nästan 25 procent. Samtidigt har kontorsytan bara ökat med 9-10 procent. Öppna kontorslandskap och aktivitetsbaserade arbetsplatser har säkerligen inneburit att yteffektiviteten ökat de senaste tio åren men vakansgraderna i kontorsbeståndet har likväl sjunkit till nivåer som vi inte sett sedan millennieskiftet, då IT-bubblan drev upp kontorsefterfrågan till oanade höjder. Stockholms kontorshyror ökar redan snabbast i Europa och fortsätter ekonomin att växa på i dagens takt så kommer inte den planerade nyproduktionen av kontorslokaler att räcka till för att tillgodose det ökande behovet.

En sammanräkning av pågående och planerade byggprojekt visar att kontorsytan i Stockholm kanske kan komma att öka med 100-150 000 kvadratmeter om året under 2018-20. Det innebär en ökning med ca 1 procent om året. Samtidigt väntas den ekonomiska tillväxten i regionen landa på knappt 3 procent om året och den kontorsbaserade sysselsättningen väntas stiga med i genomsnitt nästan 2 procent om året. Vi har de senaste åren sett en hel del kontor konverteras till bostäder, hotell och annat. Kanske är det dags för den trenden att vända. Kanske är det också dags för alla som är fullt upptagna med att bygga bostäder att börja titta på möjligheterna att bygga kontor istället.

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!