Dela den här artikeln:

28. feb. 2018

|

Ekonomi

GDPR kan utvecklas till en förtroendeskapande resurs för företag

Journalist: Annika Wihlborg

Den nya dataskyddsförordningen, GDPR (General Data Protection Regulation), som ska börja tillämpas i maj 2018, är en lagändring som berör såväl stora som små företag som hanterar någon form av personuppgifter. Om GDPR hanteras på ett strategiskt smart sätt kan det utvecklas till en värdefull tillgång, inte minst eftersom hanteringen av personuppgifter på senare år har blivit en allt viktigare faktor för att etablera förtroende mellan kund och leverantör.

– En långsiktig och tydlig trend är att allt fler kunder blir medvetna om och ställer krav på hur företag de är kund hos hanterar deras personuppgifter. Om ett företag signalerar att de tar den nya dataskyddsförordningen på allvar, är lyhörda för kundernas önskemål kring personuppgiftshantering och hanterar dem med stor försiktighet så finns goda möjligheter att etablera en förtroendefull relation mellan kund och leverantör, säger Caroline Olstedt Carlström, delägare på advokatfirman Lindahl och en av Sveriges ledande auktoriteter inom dataskydd.

Transparensen är viktig. Integritetsfrågorna bidrar i allt större utsträckning till såväl kundnytta som affärsnytta för företag i de allra flesta branscher. Kunder som upplever att ni som företag är måna om att skydda deras personuppgifter och alltid eftersträvar att de inte ska hamna i orätta händer eller användas i felaktiga sammanhang är förstås mer villiga att lämna ut och låta er använda deras personuppgifter i affärsdrivande syfte.
– Ett sådant exempel är företag som använder sina kunders personuppgifter för att skapa individualiserade erbjudanden baserade på kundens historiska preferenser och konsumtionsmönster. Man bör dock komma ihåg att det alltid kommer att finnas en grupp kunder som är mycket restriktiva med att lämna ut sina personuppgifter till företag. Respektera deras önskemål och försök inte övertala dem att lämna ut sina personuppgifter, säger Caroline Olstedt Carlström.

Läs mer: Rami Avidan, VD på Tele2 IoT AB berättar mer om verksamheten och IoT

Ett exempel på ett företag som ligger långt framme vad gäller personuppgiftshantering och lägger mycket resurser på att hantera personuppgifter på ett korrekt och kundvänligt sätt är sjukvårdsappen Kry. Caroline är övertygad om att allt fler företag kommer att agera goda exempel när vi närmar oss maj 2018, då GDPR ska börja tillämpas.
– Kundernas intresse för och krav kring företags personuppgiftshantering är redan på agendan, men kommer att bli ännu mer aktuellt det kommande året. Det är därför mer avgörande än någonsin att företag verkligen tar GDPR och en transparent hantering av personuppgifter på allvar och avsätter de resurser som krävs för att vara tydliga i kommunikationen till sina kunder och att i god tid förbereda sig inför det kommande regvelverket, säger Caroline.

För att inte riskera att GDPR-frågan faller mellan stolarna rekommenderar Caroline Olstedt Carlström företag att så tidigt som möjligt utse en medarbetare eller funktion som koordinerar och har det övergripande ansvaret för företagets GDPR-arbete. En annan åtgärd som verkligen lönar sig i längden är att redan på ett tidigt stadium utbilda samtliga medarbetare i GDPR.
– Eftersom frågan är aktuell just nu så finns det massor av seminarier och andra utbildningsmöjligheter som ger deltagarna en grundläggande förståelse för och kompetens kring GDPR, säger Caroline.

Hon rekommenderar företag att ta kontakt med sin branschorganisation för att undersöka möjligheten till kompetensöverföring kring GDPR mellan medlemsföretagen. Genom att dela erfarenheter och goda exempel kring det förberedande GDPR-arbetet med era branschkollegor kan förberedelserna bli mer strukturerade och effektiva, något alla i branschen vinner på i slutänden.

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!