Det var från början inte helt självklart att vi skulle få se Glenn Hysén spela just fotboll. Som ung spelade han både handboll och fotboll upp till 17 års ålder. En dag kom dock det ögonblick som skulle avgöra den blivande fotbollsstjärnans framtid som proffsidrottare.
– Vi hade fotbollsturnering som krockade med en viktig cup-match i handboll. Jag och några kompisar blev tvungna att välja den dagen, och valde fotbollen. Efter det var vi inte längre välkomna i handbollslaget, säger Glenn skämtsamt.

Lusten för fotboll har funnits där sedan barnsben. Pappa spelade fotboll i alla år i B-laget i Blåvitt, även farfar och farfars bror vann SM-guld 1935, berättar Glenn stolt. Efter den där dagen då valet fallit på fotbollen, gick det inte lång tid innan Glenn som 18-åring värvades till IFK Göteborg. Från 1979, då Sven-Göran Eriksson tränade laget, låg man ständigt på andra och tredje plats i allsvenskan, ända till år 1982, då en vinstsvit utav guds nåde tog sin början.
– Som första svenska klubb vann vi UEFA-cupen 1982, genom att i finalen slå favoriten Hamburg. Det är stort, man fattar knappt hur det är möjligt för ett svenskt amatörlag där spelarna, förutom att spela fotboll, dessutom jobbade halva dagarna. Det är utan tvekan en av mina höjdpunkter i karriären!

Resten av guldåret 1982 fortsatte med seger i Svenska Cupen följt av SM-guld, och året efter upprepade man samma bragd, denna gång med Hysén som lagkapten. Som landslagsspelare gick han från klarhet till klarhet och belönades med Guldbollen för Sveriges bästa fotbollsspelare. Efter ett par år i nederländska Eindhoven var han tillbaka i hemmalaget. 1987 var det dags för nästa UEFA-cup-guld med IFK Göteborg, klubben och staden till vilken Glenn ständigt återkommer. Efter legendariskt spel i italienska Fiorentina hamnade göteborgssonen slutligen i Liverpool, där en annan av karriärens höjdpunkter utspelade sig:
– Vi vann Engelska Ligan med Liverpool, och då fick man åka runt med en champagneflaska i ena näven och en buckla i andra. Det var en obeskrivlig känsla av eufori, då var man kung!

”Livet bör bestå av kalas”. I alla fall om vi ska tro Carl Jan Granqvist. Läs hela intervjun med honom här!

1988 blev Hysén återigen utnämnd till Bästa Fotbollsspelare och fick sin andra Guldboll. Efter framgångsrika år i Liverpool avrundade han 1992 utlandskarriären och lämnade England för att återigen vända hem till Göteborg, denna gång till GAIS. Mönstret upprepas, Glenn förblir trogen sin hemstad.
– Göteborg betyder allt för mig, både kompisarna som man spelat och jobbat ihop med, alla är glada och goa. Jag är tacksam mot alla som varit med och stöttat mig hela vägen genom min karriär. Jag reser mycket och det är alltid lika skönt att komma hem. Staden i sig, med nära till vatten. Det bästa är att det aldrig är ledsamt, de flesta gillar att skoja och ju sämre historierna är desto bättre. Jag skulle aldrig flytta härifrån!

Numera är Glenn pensionerad från fotbollen. Det han tagit med sig från karriären är glada minnen av otaliga lyckade matcher, samt glädjen över att jobba tillsammans och att nå så långt som möjligt som lag. Att laganda är ”görviktigt” vad det än handlar om är en lärdom för livet, menar han. Glenn är, trots att fotbollskarriären är över, fortsatt yrkesverksam inom såväl reklam, poddproduktion och som författare.
– Jag jobbar med Unibet, och med olika resebyråer, åker till England och tittar på fotboll med dem, och gör TV-program, det är ett jobb det med. Av alla program jag varit med i skulle jag gärna vara med i Fångarna på Fortet igen, jag gillar spel och utmaningar och dessutom har vi väldigt kul på kvällarna efter inspelningen.

Fotbollsprofilen är, förutom sin medverkan i olika media-produktioner, också aktuell med sin tredje bok ”Bäst of Glenn – tankar och tweets från internets goaste gubbe”. Det är en humorbok där ordvitsar blandas med fakta och funderingar om och med Glenn.
– Det är ingen skönlitteratur, direkt. Behållningen med boken är att man får skratta en stund.

Trots jobb hinner Glenn med att njuta av livet. Förutom att titta mycket på fotboll har han även en bucket list med saker han vill göra i livet. Av tre saker är två redan avprickade:
– Jag har ägt en BMW och en Rottweiler. Kvar på listan är att åka till Australien. Jag gillar farliga djur! Det hade varit häftigt att åka med någon expert och kika lite, och folket verkar sköna, de gillar bira och att chilla.