Dela den här artikeln:

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Här sluts cirkeln för gipsavfall

Cirkulärt är snart ett måste. En som har tagit fasta på detta är Gyro Gipsåtervinning som är de enda i Sverige med cirkulär hantering av gipsavfall.

 Gyro Gipsåtervinnings första anläggning för cirkulär hantering av gipsavfall ligger sedan 2017 i Bålsta strax utanför Stockholm. Anläggningens maskiner krossar gipsavfallet, sorterar ut metaller och skiljer ut pappret från gipset. Nu öppnar man en ny anläggning i Asarum i Blekinge och allt gipspulver som produceras i de båda anläggningarna går till Gyproc och Knauf för att bli till nya gipsskivor.
– Våra två största konkurrenter krossar gipsavfallet som sedan används för att spridas på åkrar.  Det gipsavfall som hamnar hos oss ”renas” och skickas sedan till Gyproc som gör nya gipsskivor av det återvunna gipspulvret från oss, säger Patrik Lidholm grundare och ägare av Gyro Gipsåtervinning.

 Varje år genereras 10 000-tals ton gipsavfall från byggsektorn. Sedan 2020 har byggbranschen krav på sig att sortera materialavfall. Gips är ett material som går att återvinna hur många gånger som helst, vilket öppnar för att få bra cirkulära flöden som i sin tur ger mer återvunnen gips i våra gipsskivor.

Tyvärr försvinner en del gips ut ur det cirkulära flödet och hamnar i åkerjordar. Där har RISE i en studie påvisat att renheten är mycket svår att uppnå, då det finns tillsatser i gipsskivorna samt att de kan innehålla olika kontamineringar om det är riven gips.
– För varje ton gipsavfall som sprids på åkrar eller exporteras för återvinning, så måste motsvarande mängd av jungfrulig gips importeras. Genom att ta hand om avfall, sortera och göra ny gips sparar man CO2 utsläpp jämfört med att bryta nytt material och transportera det från Spanien, säger Patrik Lidholm

 Nyckeln för alla är transporterna. Oavsett hur avfallet hanteras svarar transporterna för den stora kostnaden. Gyro Gipsåtervinning har samarbete med flera olika avfallshanterare som samlar upp gipset i tillräckligt stora mängder så att det blir bättre utsläppsbild men också mindre kostnader för transporter. Genom samarbeten med återvinningsföretagen täcker Gyro Gipsåtervinning idag i princip in hela Sverige.

 Den blinda fläcken på Sverigekartan för Gyro Gipsåtervinning är Norrland. Företaget anser att det är minst lika angeläget att närvara även där i framtiden.
– Vi för samtal med partners för att komma fram till hur vi skulle kunna få ner kostnaderna att även hämta volymer från den delen av Sverige. En lösning skulle kunna vara att vi på sikt öppnar ytterligare en anläggning uppåt landet, avslutar Patrik Lidholm. Läs mer på gyrogips.se

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!