När man bygger en ny stadsdel är det viktigt att man kan se till helheten och tidigt planera för både välfärdsutbud och offentliga mötesplatser. Med sin breda kompetens kan arkitekter med fördel tas in tidigare än vad som sker i dag och höja kvaliteten på områdesplaneringen.
Det konstaterar Ulla Bergström, kontorschef i Stockholm och partner på White Arkitekter. Hon har under sina 25 år i branschen förstått värdet av ett tidigt samarbete mellan arkitekter och fastighetsutvecklare.
– Vi kommer in i byggprocessen från olika perspektiv och genom att utnyttja bådas våra kompetenser kan vi ta ett större helhetsgrepp och skapa nya områden som möter större målgruppers behov. Vi arkitekter kan bland annat bidra med kunskap om hur man planerar och bäst skapar förutsättning för en levande stadsmiljö, som blir så mycket mer än ett bostadsområde.
Ett exempel hon tar är förståelsen för vikten av identitetsskapande byggnader, det vill säga byggnader som skiljer sig från övriga och ger ett område en identitet och attraktion.
– Den typen av offentliga byggnader är dock svåra att få till idag. Ett områdes simhall eller bibliotek kan fylla den funktionen genom att vara en unik byggnad öppen för alla. Det handlar om att skapa platser där människor kan mötas, då det ökar den sociala hållbarheten i området. Det är sådant vi arkitekter gärna hjälper till med och har goda kunskaper om, säger hon.
När det gäller dagens och framtidens bostadsmarknad anser hon att man lätt tänker lite för enahanda vid planeringen av nya bostadsområden.
– Samhället består inte bara av den klassiska kärnfamiljen som behöver en trea eller en fyra. Vi har ett ökande antal ensamstående, nya typer av familjekonstellationer och många unga som alla har andra behov av både storlek på lägenheter och utformning.
Ulla Bergström skulle också gärna se att nya områden planeras utifrån ett större helhetsperspektiv.
– Områden måste vara levande med bostäder, arbetsplatser, skolor, vårdcentraler och övrigt offentligt utbud. Att inte tänka helhet ökar risken för segregation och motverkar integrationen.
Hon tar upp Miljonprogrammet som ett bra exempel på lägenheter med hög kvalitet och bra och varierad utformning på bostadsytorna, även om kringliggande områden kanske inte var lika välplanerade.
– Vi behöver attraktiva bostadsområden för olika ekonomier med betydligt större fokus på helheten där allt en stadsdel kan erbjuda ska finnas med. Trygghetskänslan ökar om människors behov kan tillgodoses inom rimligt avstånd och det samtidigt finns en rörelse i området under många av dygnet timmar.
Men hon konstaterar också att politiken påverkar planeringen av välfärdslokaler då det råder så stor osäkerhet kring vinster i välfärden.
– Det måste finnas gemensamma spelregler på marknaden så att fastighetsutvecklare vågar investera långsiktigt i den här typen av byggnader.