Dela den här artikeln:

29. apr. 2019

|

Ekonomi

Helhetsgrepp för bredare målgrupper


När man bygger en ny stadsdel är det viktigt att man kan se till helheten och tidigt planera för både välfärdsutbud och offentliga mötesplatser. Med sin breda kompetens kan arkitekter med fördel tas in tidigare än vad som sker i dag och höja kvaliteten på områdesplaneringen.

Det konstaterar Ulla Bergström, kontorschef i Stockholm och partner på White Arkitekter. Hon har under sina 25 år i branschen förstått värdet av ett tidigt samarbete mellan arkitekter och fastighetsutvecklare.
– Vi kommer in i byggprocessen från olika perspektiv och genom att utnyttja bådas våra kompetenser kan vi ta ett större helhetsgrepp och skapa nya områden som möter större målgruppers behov. Vi arkitekter kan bland annat bidra med kunskap om hur man planerar och bäst skapar förutsättning för en levande stadsmiljö, som blir så mycket mer än ett bostadsområde.

Ett exempel hon tar är förståelsen för vikten av identitetsskapande byggnader, det vill säga byggnader som skiljer sig från övriga och ger ett område en identitet och attraktion.
– Den typen av offentliga byggnader är dock svåra att få till idag. Ett områdes simhall eller bibliotek kan fylla den funktionen genom att vara en unik byggnad öppen för alla. Det handlar om att skapa platser där människor kan mötas, då det ökar den sociala hållbarheten i området. Det är sådant vi arkitekter gärna hjälper till med och har goda kunskaper om, säger hon.


När det gäller dagens och framtidens bostadsmarknad anser hon att man lätt tänker lite för enahanda vid planeringen av nya bostadsområden.
– Samhället består inte bara av den klassiska kärnfamiljen som behöver en trea eller en fyra. Vi har ett ökande antal ensamstående, nya typer av familjekonstellationer och många unga som alla har andra behov av både storlek på lägenheter och utformning.

Ulla Bergström skulle också gärna se att nya områden planeras utifrån ett större helhetsperspektiv.
– Områden måste vara levande med bostäder, arbetsplatser, skolor, vårdcentraler och övrigt offentligt utbud. Att inte tänka helhet ökar risken för segregation och motverkar integrationen.

Hon tar upp Miljonprogrammet som ett bra exempel på lägenheter med hög kvalitet och bra och varierad utformning på bostadsytorna, även om kringliggande områden kanske inte var lika välplanerade.
– Vi behöver attraktiva bostadsområden för olika ekonomier med betydligt större fokus på helheten där allt en stadsdel kan erbjuda ska finnas med. Trygghetskänslan ökar om människors behov kan tillgodoses inom rimligt avstånd och det samtidigt finns en rörelse i området under många av dygnet timmar.

Men hon konstaterar också att politiken påverkar planeringen av välfärdslokaler då det råder så stor osäkerhet kring vinster i välfärden.
– Det måste finnas gemensamma spelregler på marknaden så att fastighetsutvecklare vågar investera långsiktigt i den här typen av byggnader. 

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!