Dela den här artikeln:

3. juli 2017

|

Ekonomi

Hitta hem i Borstahusen

Journalist: Anna Bjärenäs

Landskronas nya, strandnära stadsdel Borstahusen lockar många. Här hittar du ditt drömhem med närhet till såväl fantastisk natur som skola och service.

I Norra Borstahusen har de första boende flyttat in under våren. Totalt är 1 100 bostäder planerade i det nya, havsnära området. Men vi backar bandet: För åtta år sedan stod Landskrona inför svårigheter med hög arbetslöshet och bidragsberoende vilket gav låga skatteintäkter som följd. Skolresultaten såg inte bra ut, integrationen haltade och kriminaliteten var besvärande. Trots närhet till regional infrastruktur höll staden inte jämn takt med sina grannar vad gällde den samlade utvecklingen i kommunen. Politikerna insåg allvaret i situationen och tog ett helhetsgrepp som spände över samtliga förvaltningars uppdrag. En del av insatserna hamnade på Stadsbyggnadsförvaltningen, som fick en viktig roll i att göra Landskrona till den attraktiva stad den hade all potential att bli. För att locka folk från andra delar av regionen att flytta till Landskrona planerades totalt 1500 nya bostäder på strandnära läge. Det första av de föreslagna utbyggnadsområdena, Borstahusen, har fungerat som en avgörande startmotor i den nu positiva utvecklingen, berättar Johan Nilsson, Planchef på Stadsbyggnadsförvaltningen i Landskrona:
– Planeringsarbetet påbörjades 2011 och sedan dess har vi jobbat med konkreta detaljplaner i Borstahusen. Vi skapar möjlighet för investeringar och projekten i Borstahusen ger synergieffekter i den övriga staden inom både kommersiell och offentlig service samt för företagsetableringar. Målet var att attrahera den regionala marknaden för att få en positiv inflyttning. En levande, blandad bebyggelse skapas, med allt från radhus, lägenheter och moderna gathus nära havet. Här kommer att ges utrymme för både ägande- och bostadsrätt och i nästa etapp även hyreslägenheter. Helhetstänket i kommunen märks också i Borstahusen, där vi har jobbat med det attraktiva boendet, en god skola, aktiv fritid och närhet till arbetsplatser. 

Johan Nilsson, Planchef på Stadsbyggnadsförvaltningen i Landskrona

Borstahusen erbjuder således allt man kan önska sig i form av helt nytt boende med närhet till havet, varierad natur, servicefaciliteter och jobbmöjligheter. Överallt kan man ta sig de korta avstånden till fots eller med cykel. Det strandnära livet med båt och vattensport lockar och kommunen undersöker just nu möjligheterna att bygga ut fritidshamnen så att fler boende ska kunna få tillgång till båtplats.

Som att inte tillgången till sandstrand 100 meter från ytterdörren vore nog, har även en ny 200 meter lång badbrygga byggts. Strandparkerna och naturreservaten norr om den nya campingen inbjuder till en hälsosam vardag med sina fantastiska vandrings- och promenadstråk, samt en golfbana som nyligen utsågs till Sveriges bästa, där Daniel Berlins restaurang är inrymd i det anrika klubbhuset. Engelska skolan invigs i augusti i Borstahusen och stoltserar med både idrottshall och idrottsplats, intill planeras det för en ny förskola. Kommunen har dessutom köpt ett mindre gammalt slott som ska göras om till kontorshotell intill bostadsområdet. Den förväntade nyetableringen av företag i de nya lokalerna kommer att bidra till floran av spännande företag i regionen.




Borstahusens utveckling har dragit igång en våg av nyrenoveringar även inne i centrala staden, vilket höjt statusen på hela stadens varumärke. Strandstaden, är nästa etapp i Borstahusen, där 550 bostäder beräknas byggas. Totalt har 22 byggherrar lämnat in intresse för att medverka i stadsdelen. 
– I dag ser vi konkreta resultat på de insatser som genomförts på samtliga plan och effekten väntas bli än mer märkbar på sikt. Bostadspriserna har stigit markant det senaste året och det är tydligt att vi lyckats få upp intresset för staden hos såväl inflyttande som investerare och företag som vill etablera sig i kommunen. Byggboomen har smittat av sig på näringslivet och handeln. Biltema har nyligen slagit upp portarna och ett flertal andra aktörer följer efter och etablerar sig nu i Landskrona. Staden fortsätter i raskt takt uppför den positiva utvecklingskurvan, avslutar Johan.

Vill du få mer information om Borstahusen? Klicka här.

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!