29. apr. 2019
|
Ekonomi
Hon brinner för förändringen
Journalist: Hans-Peter Öhman
Byggbranschen befinner sig i en ständig förändring, det är det inte tu talt om. Förändringarna kommer sig av pågående utveckling inom en rad områden, från digitala verktyg och kommunikation till hållbarhet och miljötänk.
Marianne Hedberg, miljöexpert på svensk byggindustri är en av dem som går i täten för den hållbara utvecklingen. Arbetet med att förändra en bransch som till viss del har varit konservativ och svårförändrad är påbörjat och på god väg – men arbetet är inte avklarat ännu. Det är ett omfattande arbetet, menar hon.
– Mitt arbete innebär att jag ska se till att det är lätt för våra medlemsföretag att göra rätt, det innebär en rad olika saker. Dels tillhandahåller vi verktyg som förenklar deras arbete, bland annat genom resurs- och avfallriktlinjerna som har funnits sedan 2007. Vi förvaltar dem och håller just nu på med en omfattande uppdatering som ska underlätta för branschen att tänka mer hållbart, säger Marianne och fortsätter:
– Dessutom bevakar vi miljöområdet för att kunna vara ett så aktivt stöd som bara möjligt för våra medlemsföretag. Det gör vi genom att utveckla verktygen som ska säkerställa att förändringar sker, men också genom att synas i och påverka debatten kring byggbranschen – både i Europaparlamentet och på hemmaplan.
Man frågar sig lätt var man hittar passionen till att utveckla miljöfrågorna inom svensk byggindustri. I Mariannes fall finns anledningen i barndomen, någonstans i Östergötland.
– Jag ser granskogen bakom farmors hus i Kolmården framför mig. Där satt jag och min pappa och resonerade, från det att jag var mycket liten. Jag är uppfödd med en vilja att värna om miljön och naturen – det är som en inbyggd känsla av att det är viktigt. Än i dag är jag väldigt tacksam för de där samtalen med min far, och sörjer att han inte är med oss längre. Byggbranschen måste bli mer hållbar. Det är ett mål som kräver att stora delar av industrin tänker om i sitt nuvarande tillvägagångssätt. För Marianne handlar det om tydlighet, definitioner och att se långsiktiga vinster i stället för svarta siffror på sluträkningen.
– Vi måste bli tydligare med att beslutskedjan som fattas inom byggprojekt, måste hålla ihop hela vägen, från starten till det färdiga projektet. Hållbarhetstänket måste finnas med från början. Grundtanken måste vara att projektet ska vara hållbart, och man måste ta hänsyn till att det ska kunna ske. Man måste definiera vad hållbarhet innebär och ställa krav som är möjliga att uppnå, men inte nödvändigtvis enkla, efter det – och följa upp dem, säger hon. Det är ett arbete som delas upp i olika delar, menar Marianne. Ett gemensamt språk för alla inblandade parter är viktigt att få på plats. Dessutom måste man tydliggöra vilka krav som ska gälla, och hur man ska följa upp dem. Men framförallt måste man öka medvetenheten.
– Branschen i stort behöver öka medvetenheten om att det kanske inte är det billigaste anbudet som är bäst lämpat. Där behöver vi ställa kraven så att nytänkande och framåtskridande projekt också kan finansieras. Byggherrarna, de faktiska beställarna måste bli medvetna om att det är en lönsam åtgärd att satsa på hållbara projekt i ett längre perspektiv. Vi pratar om livscykelperspektiv, där hela byggnadsverkets levnadstid är inräknat i ekvationen, inte bara slutsumman på fakturorna. Med en lätt korrigering i tankesätt, blir det genast billigare att arbeta med hållbara material på ett effektivt sätt. När byggnadskonstruktioner medför stora mängder spill kommer materialkostnaderna att öka när de ska köpas in, hanteras för att sedan kasseras eller återvinnas, menar Marianne.
– Att arbeta med hållbara material ger en långsiktig vinst, både ekonomiskt och miljömässigt, menar hon. Byggbranschen befinner sig i en fas av ökad utveckling just nu, när det kommer till hållbarhet, men även digitalisering. Hur kommer det sig att branschen har vaknat till liv först nu? Marianne tror att det kokar ner i att fler har fått upp ögonen inför problemen.
– Kunskapen har funnits länge, men nu har den nått den kritiska massan, vilket innebär att tillräckligt många har fått tillräckligt bra perspektiv på helheten för att inse att en förändring måste ske, snarast. Men generationsskiftet inom industrin kan också vara en bidragande faktor, menar Marianne. Den yngre generationen har fått med sig hållbarhetstänket från sina respektive utbildningar, vilket snabbar på utvecklingen i en relativt konservativ bransch.
– Byggbranschen har varit konservativ, men mycket av den utveckling som sker kommer inte fram till gemene man. De blir förvånade när vi berättar om vårt arbete med miljöbedömningar till exempel. Väldigt många fastighetsägare använder dessa system i sina kravspecifikationer. Systemen har en lång tradition, de har faktiskt funnits sedan början av 2000-talet. Men förändring tar tid och jag är glad över att få vara med att ta fram miljömetoder som ska hålla i många år framöver. Vilka utmaningar står i vägen för utvecklingen?
– Jag vill påstå att vi måste få kedjan att hålla ihop. Kravställande och uppföljning måste fungera genom hela processen. Vi har verktygen och tänket, men det måste bli genomfört på ett tydligt sätt. Om alla använder verktygen som redan finns, har vi kommit en bra bit på vägen. – Jag har hållit på med detta i många år. Det jag kan se är att utvecklingen är stadig, och nu har det verkligen tagit fart. Det är nödvändighet när vi ser de klimatförändringar och miljöpåverkan som byggbranschen står för. Jag är väldigt glad över att fler inser fakta och är beredda att förändra sitt tillvägagångssätt, avslutar Marianne.
