Dela den här artikeln:

29. apr. 2019

|

Ekonomi

Hon manar byggföretag att bli bäst på jämställdhet


I mars 2019 delas byggbranschens första jämställdhetspris ut. Initiativtagaren och grundaren av Jämställdhetsbygget, Ina Djurestål, har mött en positiv trend inom en bransch som är fylld av fördomar.

När Ina Djurestål för ett år sedan läste till ingenjör på KTH var hon intresserad av att söka sig till Byggbranschen, trots samhällets fördomar om att den har en stark machokultur.
– Det är ju en mansdominerad bransch och jag blev varnad för en machokultur. Men när jag besökte byggföretag på plats och träffade dem fick jag en helt annan bild. De ville prata om jämställdhet och det fanns ett stort engagemang hos dem att bli bättre, säger Ina Djurestål, produktingenjör på Skanska.


År 2015 uppmättes andelen kvinnor inom branschen vara under tio procent enligt Sveriges Byggindustrier, men regeringens målsättning är att minst 25 procent ska vara kvinnor år 2030.
– Det finns en bild av att ingen i byggbranschen bryr sig om jämställdhet, eller vill förändra hur det ser ut. Men det stämmer inte. Vi är många som vill förändra branschen, säger Ina Djurestål.

Företagsledare och chefer jobbade mot jämställdhetsmål och ville mota bort stämpeln för att kunna förändra hur branschen skulle se ut i framtiden. Med en bransch som står inför många utmaningar, blev Ina Djurståls initiativ Jämställdhetsbygget välkommet.
– Genom Jämställdhetsbygget skulle bilden av att ingenting görs kunna förändras, och jag ville uppmärksamma att byggföretag faktiskt vill förändra branschen. Det skulle göras mer med morot än med piska. Jag ville att de ska känna sig stolta då många redan lade ner ett otroligt jobb för att belysa problemen och ändra situationen, berättar Ina Djurestål.’

Ina skapade Jämställdhetsbygget, ett pris för dem som påvisar en satsning, förändring eller ett initiativ som leder till en mer jämställd byggbransch. Exempel på satsningar kan vara att ha startat ett kvinnligt nätverk eller att ha rekryterat flest kvinnor på ledande positioner, men det skulle även kunna vara det bästa startskottet på resan mot en mer jämställd verksamhet.
– Eftersom det är ett ideellt projekt skulle jag inte ha tid att göra det själv. Därför skrev jag i en grupp på Facebook för opinionsbildande unga kvinnor och berättade om mitt projekt. Jag sökte snarare engagemang än personer som var insatta i byggbranschen.

Ina kom i kontakt med Pauline Diurson Runfors, Emma Ophus och Helena Walentowicz, och berättar att det är någonting hon är väldigt glad över. De gjorde en strategi och träffade Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier, som var positiv och backade dem i projektet.
– Efter att ha träffat Catharina tog vi kontakt med Årets Bygge. Vi behövde sprida ordet för att få den uppmärksamhet som projektet krävde, och i höstas hörde de av sig. Nu har Jämställdhetsbygget blivit invalt som en del av agendan 2019.

Årets bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling och i mars 2019 kommer branschens första jämställdhetspris att ta plats på scenen i Cirkus i Stockholm tack vara Ina Djureståls pris Jämställdhetsbygget.
– Målet med initiativet är att få företag att tävla om att bli bäst på just jämställdhet, och då vi i år är en del av Årets Bygge, kommer vi nå ut till i princip hela Sveriges branschfolk.

Trots att det är prisets första år har de fått in flera anmälningar.
– Vi satte ihop en jury med både arbetsgivare och arbetstagare, då det är viktigt att förändringen kommer från båda hållen. Målet med priset är att uppnå förändring i branschen och gentemot branschen. Dels internt för att mota bort en machokultur, och externt för att få in fler kvinnor, säger Ina Djurestål och fortsätter;
– Man behöver prata om problemen och säkerställa att kvinnor har samma möjlighet att utvecklas som män har, så att de vill stanna kvar i branschen. Men det behöver även göras satsningar i skolor, där man visar upp vart branschen är på väg och vad som håller på att hända.

Ina är fast besluten om att förändringen håller på att ske och att hela branschen är i rörelse. Hon berättar att det i dag på många ställen finns en nolltolerans mot alla typer av trakasserier eller diskriminering, och att cheferna är tydliga med att man inte ska behöva tåla någonting och att man alltid har chefernas stöd.
– Jag var på ett bygge i höstas där jag träffade en chef som hade hittat en förnedrande teckning. Då kallade han in alla underentreprenörer på sitt kontor, var och en för sig. Alla fick gå en kurs i etik och moral för att lära sig hur man beter sig. De skulle även ta upp detta med respektive företagsledare och ta fram en plan på hur de ska jobba framåt för att säkerställa att detta inte sker igen, annars kunde de inte stanna kvar på bygget, berättar Ina Djurestål avslutande.



29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!