28. feb. 2018
|
Ekonomi
Journalist: Fredrik Söderlund
Arbetet med förebyggande säkerhet i samhället kräver noggrann planering och en lyhördhet inför både IT- och klimatförändringar.
Samhället utsätts ständigt för risker i olika former. Det handlar om både privatpersoner, kommuner, näringslivet och myndigheter. Då är det viktigt att det finns tillräckligt med stöd i både förebyggandet och förhindrandet av olyckorna och kriserna. Frågan är vilka utmaningar vi står inför när det kommer till riskhantering.
– På rak arm skulle jag säga den snabba teknikutvecklingen. Den i kombination med den ökade komplexiteten där det blir allt svårare att överblicka beroenden och därmed förstå vilka sårbarheter som finns. Beroendena kan finnas både mellan olika tekniska system och på samhällsnivå mellan olika samhällsviktiga verksamheter. Utmaningen blir allra tydligast genom den ökade digitaliseringen där allt fler tjänster och produkter också blir uppkopplade på internet, säger Svante Werger på MSB.
Andra utmaningar i samhället är också den allt större gruppen äldre och konsekvenserna av vad klimatförändringen för med sig, menar Svante Werger.
– Det är i stor utsträckning äldre som skadas och omkommer i bränder. Och vi har fortfarande mycket höga dödstal bland äldre till följd av fallolyckor i hemmen. När vi får fler äldre, som dessutom bor kvar hemma längre, kommer detta att öka kraven på det olycksförebyggande arbetet. Det förändrade klimatet innebär förändrade risker när det gäller olika typer av naturolyckor. I vissa delar av landet är risken för översvämning, ras och skred stor, i andra delar ökad risk för torka och vattenbrist. Vi har redan behövt utveckla ett varningssystem för värmebölja för att inte minst kommuner och landsting ska kunna förebygga överdödlighet hos riskgrupper.
Om man ser historiskt på hur förebyggande säkerhet har sett ut jämfört med i dag så har Svante Werger sina egna tankegångar.
– Det förebyggande arbetet har nog traditionellt sett utvecklats i efterhand när riskerna med ny teknik eller nya beteenden har blivit uppenbara. I takt med att acceptansen i samhället för allvarliga skador och dödsfall har sjunkit. Enkelt uttryckt - olyckorna har kommit först, det förebyggande arbetet sen som en reaktion på olyckorna, säger Svante Werger.
De senaste decennierna har man försökt att ändra på det, menar Svante Werger.
– Ambitionen måste vara att få med det förebyggande säkerhetsarbetet redan från början. Det kan vara med exempelvis nya energislag, nya byggnadsmaterial eller ny teknik.
En viktig del från samhället är också att det måste se till att lära sig av det som inträffat, menar Svante Werger. Det finns många olika sätt.
– Erfarenhetsåterföring från inträffade händelser och från "best practice" i jämförelser med varandra. Utvärderingar av hur olika händelser har hanterats och vad som behöver förbättras. Forskning och studier om risker och riskbeteenden och hur de kan hanteras, både proaktivt och när något har inträffat.
Sverige står sig bra gentemot Europa i stort när det kommer till säkerhetsfrågor och riskhantering. Men det finns områden där vi kan lära oss av andra länder.
– Vi har till exempel inspirerats mycket av Storbritannien när det gäller inriktningen att aktivt söka upp riskgrupper i arbetet med att förebygga dödsfall i bostadsbränder. Vi har också stor nytta av samarbetet med våra nordiska grannländer.
Hur vi i framtiden ska förebygga risker och att säkerställa skydd mot olyckor är svårt att svara på, men Svante Werger hoppas att man lyckas ligga mer i framkant när det gäller samhällsplaneringen.
– Inte minst i det förebyggande arbetet där vi på ett tydligt sätt har med riskperspektivet. Det gäller både den kommunala planprocessen och de stora nationella infrastrukturfrågorna.
Svante Werger, MSB