Dela den här artikeln:

28. feb. 2018

|

Ekonomi

Hur kan samhället förebygga risker i tid?

Journalist: Fredrik Söderlund

Arbetet med förebyggande säkerhet i samhället kräver noggrann planering och en lyhördhet inför både IT- och klimatförändringar.

Samhället utsätts ständigt för risker i olika former. Det handlar om både privatpersoner, kommuner, näringslivet och myndigheter. Då är det viktigt att det finns tillräckligt med stöd i både förebyggandet och förhindrandet av olyckorna och kriserna. Frågan är vilka utmaningar vi står inför när det kommer till riskhantering.

– På rak arm skulle jag säga den snabba teknikutvecklingen. Den i kombination med den ökade komplexiteten där det blir allt svårare att överblicka beroenden och därmed förstå vilka sårbarheter som finns. Beroendena kan finnas både mellan olika tekniska system och på samhällsnivå mellan olika samhällsviktiga verksamheter. Utmaningen blir allra tydligast genom den ökade digitaliseringen där allt fler tjänster och produkter också blir uppkopplade på internet, säger Svante Werger på MSB.

Andra utmaningar i samhället är också den allt större gruppen äldre och konsekvenserna av vad klimatförändringen för med sig, menar Svante Werger.

– Det är i stor utsträckning äldre som skadas och omkommer i bränder. Och vi har fortfarande mycket höga dödstal bland äldre till följd av fallolyckor i hemmen. När vi får fler äldre, som dessutom bor kvar hemma längre, kommer detta att öka kraven på det olycksförebyggande arbetet. Det förändrade klimatet innebär förändrade risker när det gäller olika typer av naturolyckor. I vissa delar av landet är risken för översvämning, ras och skred stor, i andra delar ökad risk för torka och vattenbrist. Vi har redan behövt utveckla ett varningssystem för värmebölja för att inte minst kommuner och landsting ska kunna förebygga överdödlighet hos riskgrupper.

Om man ser historiskt på hur förebyggande säkerhet har sett ut jämfört med i dag så har Svante Werger sina egna tankegångar.

– Det förebyggande arbetet har nog traditionellt sett utvecklats i efterhand när riskerna med ny teknik eller nya beteenden har blivit uppenbara. I takt med att acceptansen i samhället för allvarliga skador och dödsfall har sjunkit. Enkelt uttryckt - olyckorna har kommit först, det förebyggande arbetet sen som en reaktion på olyckorna, säger Svante Werger.

De senaste decennierna har man försökt att ändra på det, menar Svante Werger.

– Ambitionen måste vara att få med det förebyggande säkerhetsarbetet redan från början. Det kan vara med exempelvis nya energislag, nya byggnadsmaterial eller ny teknik.

En viktig del från samhället är också att det måste se till att lära sig av det som inträffat, menar Svante Werger. Det finns många olika sätt.

– Erfarenhetsåterföring från inträffade händelser och från "best practice" i jämförelser med varandra. Utvärderingar av hur olika händelser har hanterats och vad som behöver förbättras. Forskning och studier om risker och riskbeteenden och hur de kan hanteras, både proaktivt och när något har inträffat.

Sverige står sig bra gentemot Europa i stort när det kommer till säkerhetsfrågor och riskhantering. Men det finns områden där vi kan lära oss av andra länder.

– Vi har till exempel inspirerats mycket av Storbritannien när det gäller inriktningen att aktivt söka upp riskgrupper i arbetet med att förebygga dödsfall i bostadsbränder. Vi har också stor nytta av samarbetet med våra nordiska grannländer.

Hur vi i framtiden ska förebygga risker och att säkerställa skydd mot olyckor är svårt att svara på, men Svante Werger hoppas att man lyckas ligga mer i framkant när det gäller samhällsplaneringen.

– Inte minst i det förebyggande arbetet där vi på ett tydligt sätt har med riskperspektivet. Det gäller både den kommunala planprocessen och de stora nationella infrastrukturfrågorna.


Svante Werger, MSB

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!