Dela den här artikeln:

8. feb. 2018

|

Ekonomi

IOT tar över samhället

Journalist: Anna Bjärenäs

Digitalisering handlar om att implementera och integrera olika system för att automatisera informationsflöden. Som en del i digitaliseringen kopplar vi upp alltfler apparater till internet - Internet of Things (IoT)  

Tele2, välkänd mobiloperatör i Europa, med marknad i nio länder, driver också en helt annan affär - i bolaget Tele2 IoT AB. De globala IoT-tjänsterna nyttjas i över 160 länder och är en ren B2B-affär. Rami Avidan, VD på Tele2 IoT AB berättar mer om verksamheten: 

- IoT handlar i grund och botten om att koppla upp assets. En ny bil är till exempel ofta uppkopplad via två SIM-kort – ett så att räddningstjänsten kan lokalisera fordonet i händelse av en olycka eller nödsituation och ett som strömmar content i form av film och musik till surfplattor och telefoner. Tele2 IoT gör kommunikationsdelen och närbesläktade system. Ett annat exempel är taxibranschen där digitaliseringen har medfört att flödet av information och hela verksamheten har automatiserats. Du beställer via en app, information skickas från appen till bilen och sedan betalar du med appen. Det krävs en rad styr- och stödsystem kring SIM-kortet för att denna end-to-end-tjänst ska fungera. 

Tele2 IoT levererar horisontella tjänster, plattformar och infrastruktur som kan användas av vilken bransch som helst och som kan anpassas och byggas in i kundens egen infrastruktur. Visionen om hur affären kommer att utvecklas och hur IoT kommer att se ut i framtiden beskriver Rami såhär: 

- Om 10 år kommer vi inte att prata om IoT längre, det kommer att vara en självklar del av livet och vardagen. Automatisk kaffekokning, automatisk bilvärmare, automatisk information om ledig parkering etc. På samma sätt som IoT kommer att vara en självklar del av vardagen kommer det att vara en självklar del av din affär. Att i realtid få information om hur dina tillgångar eller kunder mår. Allt vävs samman till en enda stor informationskälla. 

Digitalisering drivs av viljan att skapa en starkare konkurrenskraft och strävan efter att bli mer effektiv. I Sverige har en av drivkrafterna bakom den digitala utvecklingen varit den hårda konkurrensen från tillverkningsländer med billig arbetskraft. Eftersom vi inte kan konkurrera genom att pressa priserna har digitaliseringen möjliggjort att vi kan hålla högre priser med hjälp av bättre kringtjänster och service. Företag slutar leverera enbart produkter och börjar leverera tjänster. Rami ser stora mervärden med att implementera denna typ av tjänst. 

- Jorden producerar råmaterial, men då konsumtionen är större än tillgången måste vi ha koll på resursutnyttjandet och se hur vi kan optimera resursförbrukandet på ett bättre sätt. De makroeffekter vi ser är befolkningsökning, att vi blir äldre, sjukare, och så vidare. Vi måste bli bättre på att lösa sjukvårdsproblem och kommunikation mer effektivt. Vi skulle kunna effektivisera hur vi producerar, förädlar, förpackar och konsumerar mat och minska matsvinnet genom att skicka ner mat som blir över till fattiga länder. Vi måste hitta exponentiella lösningar på exponentiella problem och digitalisering och IoT är en stor del av lösningen på dessa fenomen som genomsyrar hela samhället. 

Inom sjukvården skulle digitaliseringen kunna förbättra effektiviteten i hur vi tar hand om äldre och sjuka. Rami tror att framtiden skulle kunna innebära virtuella ålderdomshem, där de äldre som föredrar det kan bo kvar hemma och ändå ha tillgång till social kontakt och möjlighet till hjälp när de behöver. Likaså bör telefonen kunna förmedla basinformation om patienterna till sjukhuset direkt från ambulansen vid olyckor. Personer med diabetes kan redan nu i vissa landsting själva mäta sina insulinvärden och vara uppkopplade mot sjukvården.

- Det handlar om att allokera resurser och pengar. All nödvändig teknik för att kunna lösa allt detta finns redan. Det gäller att hitta en balans mellan privat och offentlig sjukvårdssektor och lösa frågan om vem som ska bekosta detta. 

Rami menar att det i nuläget byggs för mycket silolösningar, att man implementerar smarta lösningar för en funktion istället för att ta ett helhetsgrepp och försöka lösa många utmaningar på en gång. 

- Det finns stora möjligheter att implementera holistiska lösningar och uppnå smarta städer! Se bara på smarta fastigheter, med automatisk dimning av fönster, energieffektivitet, solceller och uppkopplade system. De som säljer fastigheter kommer i framtiden även att börja sälja tjänster som Internet, TV och content, matleverans, bilpool, tvättservice, transport etc. Med uppkopplade maskiner kan leverans av tvättmedel och diskmedel skickas automatiskt till de boende när det börjar ta slut. Vi lever i en spännande tid av förändring. Vi måste bli bättre på att hantera förändringar, för det är så vi kommer att klara oss.

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!