Dela den här artikeln:

1. apr. 2019

|

Ekonomi

IoT – vare sig du vill eller ej


Journalist: Mats Carlbäck

Att den digitala utvecklingen påverkar oss alla är inget nytt. Ett avgörande steg för att vi alla bättre ska förstå och därmed acceptera en värld där det mesta är uppkopplat är att se bortom tekniken och i stället fokusera på nyttan, menar Jin Moen.

Det är egentligen inte så konstigt att man kan bli lite rädd för den digitala utvecklingen. Det går rasande fort, det mesta blir uppkopplat och integriteten kan äventyras. Samtidigt är den digitala världen vi nu ser växa fram, något vi får leva med och med all säkerhet se än mer av fram över.

IoT, eller sakernas internet, är en viktig del av digitaliseringen som just nu har en framträdande roll. Kort och gott kan man säga att det handlar om att saker, människor, maskiner och en rad andra saker bli uppkopplade och ihopkopplade som därmed skapar oanade möjligheter fram över. Och där är det viktig att framhålla möjligheterna.

– Möjligheterna är enorma, men vi måste byta fokus från tekniken till nyttan. Det är där vi är just nu och där finns fortfarande en utmaning. Så länge man stirrar sig blind på tekniken, sensorerna och annat som kan vara obegripligt för den oinsatte kommer det att förbli något lite diffust och skrämmande, förklarar Jin Moen, programchef på den strategiska satsningen IoT Sverige.

På IoT Sverige jobbar man aktivt med att möjliggöra användningen av IoT framför allt i den offentliga sektorn, där finansieringen av specifika projekt utgör en stor del av verksamheten.

– Och vi gör det genom att framhålla den nytta det kan bidra med, inte så mycket kring de tekniska aspekterna utan vad man faktiskt kan åstadkomma med hjälp av IoT, menar Jin Moen och utvecklar:

– Genom att få tillgång till data i realtid kan man snabbt se mönster och trender och ta väl underbyggda beslut, det är där mycket av storheten ligger.

Men att utvecklingen går ruskigt snabbt håller Jin Moen inte riktigt med om:

– Det går både snabbt och långsamt faktiskt. Den tekniska utvecklingen går snabbt, men anammandet av IoT och de möjligheter som skapas går absolut inte snabbt. Framför allt i den offentliga sektorn kan det vara svårt att såväl se som förstå vilka fördelar IoT kan innebära. I stället kan det uppfattas som lite läskigt.

En av orsakerna till försiktigheten är troligen bristande insikt, menar Jin. För många kan IoT i stället förknippas med integritetsproblematik, inte minst kopplat till GDPR och kanske i ännu större utsträckning frågan om huruvida personalen till slut faktiskt blir överflödig.

IoT Sveriges roll blir därför konsulterande, i tillägg till den mer övrigripande rollen som finansieringssamordnare.

– Vi arbetar med innovativa projekt runt om i landet, främst inom den offentliga sektorn där det gäller att dra upp långsiktiga strategier för IoT-satsningar. En stor del av arbetet inbegriper egentligen att dra upp riktlinjer för hur man ska börja. Behoven finns, men det gäller att först och främst förstå vilken nytta detta kan bidra med på lång sikt och hur man sakta men säkert kan bygga vidare utifrån sin IoT-plattform, fortsätter Jin Moen, som menar att man inom IoT-utvecklingen nu är på väg in i en ny fas:

– Tidigare gick vi i sensorskolan, vi pratade sensorer och hur och var dessa kunde användas. Nu handlar det i stället om vad vi kan göra med all data som sensorerna faktisk förser oss med.

Dessutom lägger IoT Sverige, som central aktör, stor vikt vid samordningen av projekt runt om i Sverige.

– Vi satsar på ”copy with pride”, det vill säga att lösningar och användningsområden som utvecklas i en offentlig verksamhet ska kunna användas av en annan. Det finns ingen anledning att var och en ska utveckla egna lösningar. Tillsammans blir vi effektivare, avrundar Jin Moen.

Text: Mats Carlbäck

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!