Dela den här artikeln:

13. juli 2020

|

Ekonomi

Kompetensutvecklingsprojekt för att stötta den viktiga besöksnäringen

Hotell- och restaurangfacket (HRF) har fått pengar från Europeiska socialfonden (ESF) för att leda ett treårigt projekt i Småland, på Öland och Gotland som går under namnet ”En värld av möjligheter”. Utifrån branschens och de deltagande företagens behov har HRF tagit fram och erbjudit anställda på hotell- och restaurang kurser i Service och bemötande, Arbetsledning och ledarskap, Specialiserad matlagning för vegetarisk mat, Hur kombinera mat och dryck samt Yrkessvenska för hotellstäd, som i dagens läge nått över flera hundra deltagare. Projektet genomför även valideringar av kockar, servering, konferens och reception för att kunna erbjuda certifieringar till anställda om att de uppfyller kompetensen enligt branschens krav. Det tredje konceptet i projektet är informationsevent och samordningsevent där projektet samarbetar med Visita, regioner, företagsnätverk, andra projekt, destinationer, turistorganisationer med flera. Dessa event har nått flera hundra lokala företag och andra viktiga aktörer i olika städer. Samtidigt är projektet aktivt i befintliga branschråd och är med och initierar nya branschråd för besöksnäringen för att syftet med projektet ska upprätthållas även efter att det tagit slut. Också denna samverkan är nu viktigare än någonsin för att få näringen att blomstra igen. Visita, regionerna Kalmar och Gotland samt LO sitter med i projektets styrgrupp. 

Pim Van Dorpel, Vice ordförande i HRF och ansvarig för projektet, tror det är viktigare nu mer än någonsin när Coronaviruset drabbat besöksnäringen på ett så katastrofalt sätt. Många tidigare anställda står utan anställningar och företag riskerar att gå i konkurs eller bli högt skuldsatta.

– När projektet startade handlade det framförallt om att öka prestigen och attraktiviteten genom att öka utvecklingsmöjligheterna så att anställda skulle trivas och vilja stanna i branschen. Det här skulle också gynna företagen som skulle få mer kompetent personal samt slippa nyrekrytera i samma grad.

Det stora målet med projektet är enligt Pim Van Dorpel detsamma även om branschen behöver anpassa sig efter det rådande världsläget. Samtidigt är det en möjlighet för företagen att permittera sin anställda och utbilda dem i stället.

– På så sätt är de bättre rustade för framtiden och kommer starkare ur den här krisen. Vi menar att detta är viktigare än någonsin. Detta ökar den anställdes anställningsbarhet, yrkesstoltheten och motivation att stanna i branschen samtidigt som den hjälper företaget att utveckla befintlig personal, planera sin kompetensutveckling, kvalitetssäkra och rekrytera, fortsätter Pim Van Dorpel.

En som tagit del av projektet och skickat personal till utbildningar är Stina Porsgaard från Västervik Stadshotell. Tack vare ”En värld av möjligheter” och andra initiativ kunde de kompetensutveckla hela personalstyrkan i fjol.

– För oss har det varit fantastiskt. Det är inte alla i branschen som kan satsa på relevanta utbildningar för hela personalen eller delar av personalgrupperna. Tack vare det här projektet kan man ge utbildning rakt över hela organisationen på ett helt annat sätt än vad man annars har möjlighet att göra. 


Alla ledare på Västervik Stadshotell har gått ledarutbildningen vilket har skapat starkare ledare vilket Stina ser som en styrka för hela arbetsplatsen.

– Vi ser också inom alla yrkesgrupper att det ger en stolthet för det yrket man har och att det bygger en lojalitet gentemot företaget. Vi har också sett att gästnöjdheten har ökat. Det kan vara många faktorer som spelar in men jag är övertygad att kompetensutbildningarna spelar en roll till den positiva feedbacken vi får från våra kunder.


5 fördelar med utbildad personal enligt Stina Porsgaard:

• Man har nöjdare medarbetare.

• Man bygger en lojalitet gentemot arbetsplatsen.

• Man får nöjdare gäster.

• Företaget blir mer lönsamt.

• Man känner stolthet att företaget satsar på en.


www.hrf.net 

0771-57 58 59


29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!