Dela den här artikeln:

27. feb. 2018

|

Ekonomi

Kryptoexperten: ”Kryptovalutorna går inte att döda”

Journalist: Hans-Peter Öhman

Kryptovalutor. Sedan starten 2009 har dessa digitala pengar, med Bitcoins i spetsen växt som fenomen. Det blir allt vanligare att småsparare väljer att investera i kryptovalutor, trots det stöter valutorna motstånd från bankväsendet. Vad är kryptovalutor? Hur fungerar de och varför möts de av skepsis? Vi ställde våra frågor till kryptoexperten Mats Henricson. 

2009 hände det. Den ekonomiska krisen slog hårt mot hela världen när småsparare förlorare allt och banker gick i konkurs. I efterdyningarna efter krisen bestämde sig den mytomspunne Satoshi Makamoto för att skapa en valuta som inte var beroende av bankernas konjunkturer och politikers beslut. Resultatet blev Bitcoins, en digital valuta som inte existerar på andra sätt än som ettor och nollor, men som har växt till en maktfaktor i finansvärlden.

Mats Henricson är ordförande i Svenska Bitcoinföreningen och insåg snabbt potentialen i den internationella valutan.

Vad är en kryptovaluta? 

– En kryptovaluta är unik på så sätt att den saknar en central punkt. Det finns ingen bank, politiker eller organisation som övervakar eller kontrollerar valutan. Avsaknaden av dessa är den centrala punkten – en valuta som styr sig själv.  

Det här är ingenting nytt, faktum är att människan under flera tusen år har handlat med liknande valutor – från snäckskal och råvaror till guldmynt. Kontanter fungerar likadant. Jag kan inte gå till ett café och köpa en kopp kaffe där, och sedan ta samma sedel och köpa en kaffe på nästa ställe – det är ju fysiskt omöjligt, säger han. 

Kryptovalutor som Bitcoins har långt ifrån ett fläckfritt rykte, och det är inte utan risk man ger sig in spekulationen kring valutorna. Vissa experter avråder sina kunder att investera sina pengar. 
– Många tror att Bitcoins är lika med kriminalitet. Senast i veckan skulle jag öppna ett bankkonto hos en svensk bank. Det var inga problem fram till att jag sa att kontot skulle öppnas för att jag hade sålt Bitcoins. Nu har de dragit igång världens apparat. Det skulle ta 40 minuter, nu kommer de i istället att ringa mig nästa vecka för att ställa en massa kontrollfrågor, berättar Mats.

Varför tror du att det är så?

– Det gamla banksystemet ser på kryptovalutor som någonting som används av terrorister, knarkhandlare och pedofiler. Eftersom valutan saknar en central punkt, finns det ingen som kontrollerar den. Det är klart att det är så, att vissa kryptovalutor används för illegal verksamhet – men alla valutor används väl för illegal verksamhet? Kontanter har alltid använts av brottslingar, om och om igen hör vi om banker som hjälper sina kunder att flytta pengar till skatteparadis. Dessutom, internet används varje dag i kriminella syften, men makthavare pratar inte om att göra inskränkningar på vårt surfande för det, säger Mats.

Just nu är inte Bitcoins attraktivt att använda för kriminell verksamhet. Om man vill spåra dem så går det att göra. Men, om några år kommer kryptovalutorna vara helt och hållet anonyma – och det gör människor nervösa, och det är en definitiv nackdel.

Många pratar om att kryptovalutor är en bubbla som börjar spricka. De senaste tre veckorna har vi sett många röda siffror. Är det bubblan som börjar spricka?

– Om man säger såhär: Förra året rasade priset fyra eller fem gånger med mer än 50 procent. Bubblor spricker ganska ofta, men valutorna kommer tillbaka och växer mer än tidigare.

Han fortsätter: 
– Under det värsta raset jag har varit med om, rasade priset från 31 till 2 dollar. Det var lite deppigt när de förlorade 93 procent av sitt värde. Jag kan nästan garantera att det inte kommer ske den här gången, för det finns en så stor efterfrågan på kryptovalutor i dagsläget. Men priset kan gå ner, absolut. Har vi riktig otur kan priset gå ner till fem dollar, men det är osannolikt.

Sydkorea och Kina har gått ut med att de ska införa hårdare reglering av kryptovalutor. Hur märker man av det? 

– I Kina har staten bestämt att alla miners måste sluta sin produktion i organiserade former. Det kommer slå rätt hårt, eftersom majoriteten av miner-servarna står i Kina, på grund av att de har subventionerad el. Rykten säger att många kommer flytta till Kanada, där finns det vattenkraftverk med stort överskott på el. Det är perfekt tillfälle att ställa en miner där!

Varför är elen viktig för kryptovalutorna?

–  Miners har en specialiserad hårdvara som drar väldigt mycket ström. Ju billigare ström, desto billigare kan du mina Bitcoins. Billig el ger en konkurrensfördel gentemot konkurrenterna.

Ibland kan det räcka med en felaktig tweet eller positiv tweet från grundare av en kryptovaluta för att den ska rusa eller rasa. Är det sunt?

– Falsk information finns i alla former av handel. Ibland sprids det falsk information om aktier och någon tjänar pengar i slutändan. Det är illegalt. Sammar regler gäller inte för valutor, därför kan man sprida fler rykten när man handlar med dem, både vanliga och kryptoklassade. Det är tråkigt – och det är därför man inte ska ”daytrada” med kryptovalutor, ett långsiktigt sparande är att rekommendera! Köp inte för mycket, några tusenlappar.

Hur ser framtiden ut för kryptovalutorna?

– Det har aldrig funnits något som Bitcoins, så det är svårt att säga. Om någon hade frågat mig för ett år sedan var kursen hade legat på i dag, hade jag inte vågat hoppas på att det skulle se ut som det gör.

– Jag är lite orolig, för det finns många som vill döda kryptovalutorna. Det är möjligt att vi sitter om ett år med lägre priser. Men det går inte att stoppa kryptovalutornas fortsatta utveckling. Det finns så många kryptovalutor i dag att bara ett globalt förbud skulle kunna fungera. Och med tanke på att våra ledare inte ens kan komma överens om klimatet, tror jag att det är omöjligt, avslutar Mats.  

Missa inte nästa del i vår följetong om kryptovalutor: Expertens bästa tips för dig som vill ge dig in i kryptovärlden! 


29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!