De allra flesta av oss har en eller flera lärare som betytt extra mycket och som på ett eller annat sätt gjort så stort intryck att vi även i vuxen ålder kommer ihåg dem.

För Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket sedan augusti 2017, är den läraren Vera.

– Vera var min mellanstadiefröken, berättar han. Hon hade jobbat i hundra år, kunde allt och var sträng men rättvis. Hon tyckte om oss elever och sa att vi var bra. Hon hade förstått att positiv förstärkning och förmåga att skapa bra relationer med eleverna är oslagbart om man ska lyckas som lärare.

Flera år senare, i början av 80-talet, inledde Peter Fredriksson sin egen lärarkarriär, något som lett honom till det yrke han har i dag. Att han valde läraryrket berodde på hans vilja att påverka ungdomar och därmed samhället, men också på att han helt enkelt hade tillräckligt höga betyg.

– I början av 80-talet hade läraryrket en helt annan status med höga intagningspoäng till utbildningen och det var betydligt högre konkurrens om jobben.

Tvärtom när Peter Fredriksson var verksam pratas det i dag om lärarbrist, ett resultat av en växande befolkning men också av att färre söker sig till lärarutbildningen.

– Vi måste jobba hårt med att öka attraktionskraften. Lönen är viktig, men minst lika viktig är arbetsmiljön. Lärare ska också ges möjligheter att utvecklas i sitt arbete och kunna göra karriär utan att behöva bli skolledare. Alla erfarna och undervisningsskickliga lärare borde ses som en resurs i att stödja oerfarna lärare och i det kollegiala lärandet.

Just arbetsmiljö har varit ett hett diskussionsämne, inte minst i media. I dag ifrågasätts också auktoriteter på ett helt annat sätt än förr.

– Skolan har ingen formell auktoritet att luta sig mot i dag, precis som läkare och politiker som ofta blir ifrågasatta. Auktoriteten måste erövras och det gör man genom kompetens, anständiga värderingar, ansvarstagande och förmåga att lösa olika problem. Skolor och lärare som visar detta får både elever, föräldrar och andra aktörer i skoldebatten med sig, säger Peter Fredriksson.

Han menar att det finns all anledning att se över vad lärare får med sig ut i arbetslivet efter examen i dag. Att vara lärare är att vara ledare och det kräver gedigna kunskaper i just ledarskap. Vidare är goda ämneskunskaper en förutsättning för god undervisningskvalitet; en lärare som är kunnig på sitt ämne kommer också att mötas av respekt.

– En tredje sak som är viktig är undervisningsmetodik. Lärare behöver ett teoretiskt djup, men också kunskap om hur man planerar, genomför och följer upp undervisningen och hur man hanterar olika situationer man möter som lärare, säger han.

Stort ansvar ligger också på rektorer och ledning som ska ha ska ha tydliga krav och förväntningar på lärarna men också säkra att lärarna får nödvändigt stöd. Bra skolor har det här ledarskapet, men också en samsyn inte bara om vad som är uppdraget utan också om hur man ska arbeta. Där trivs lärarna. Och tvärtom den negativa bild som ibland sprids, inte minst i media, uppger 9 av 10 lärare att de trivs bra på jobbet.

– Vi som jobbar i eller med skolan har ett gemensamt ansvar att också sprida de positiva bilderna av läraryrket. Ibland tenderar vi att till mans fokusera på det negativa, eftersom vi ser att mycket kan bli bättre, med konsekvensen att bilden av läraryrket blir något onyanserad. Personligen håller jag lärare som det roligaste jobb jag har haft, utan tvivel. Min önskan är att fler kan få uppleva det, säger Peter Fredriksson.

Text: Catharina Holm