Dela den här artikeln:

20. juni 2018

|

Ekonomi

Landskrona har blivit populärt på bostadsmarknaden

Det är inte så länge sedan Landskrona drogs med ett skamfilat rykte. I dag är det precis tvärtom. Allt fler väljer att flytta hit. Inte minst för att man får mycket för pengarna.

Under många år kämpade Landskrona med dåligt rykte. Hög arbetslöshet, dåliga skolresultat och hög kriminalitet var några faktorer som gav staden en krisstämpel.

Sedan kommunens storsatsning för att komma till rätta med problemen har utvecklingen vänt i positiv riktning. Det kan Pernilla Corsing, fastighetsmäklare på Svensk Fastighetsförmedling bekräfta.
– Det har hänt väldigt mycket här under det tiotal år jag varit verksam här. I dag är Landskrona en helt annan och mycket mer attraktiv kommun att bo i. Det gäller både för barnfamiljer och för äldre. Och det märks på att allt fler byggföretag satsar på nyproduktion i staden, både när det gäller villor och radhus och bostadsrätter, säger hon.

Det finns flera olika förklaringar till Landskronas lyft under senare år. En är att staden drivit en näringslivspolitik som resulterat i ett livskraftigt näringsliv och att flera företag valt att etablera sig i kommunen.

Man har också satsats på stadens centrum. Där det tidigare var tomt och öde sjuder det nu av handel, liv och rörelse, även på kvällstid. En kraftfull satsning på stadens skolor har också vänt utvecklingen.
– Dessutom, och det är viktigt, har kommunen öppnat upp för nybyggnation på flera attraktiva lägen alldeles i närheten av hamnen och havet, förklarar Pernilla Corsing.

Att Landskronas attraktionskraft som bostadsort har ökat avspeglas också på vad det kostar att köpa en villa eller lägenhet i staden och samhällena runt omkring.
– När det tidigare var kanske inte direkt trögt men ändå tog tid att sälja, finns det nu en stor efterfrågan både på nyproduktion och på befintliga bostäder, fortsätter Pernilla Corsing. De senaste årens prisutveckling har varit mycket positiv och vi märker ingen större avmattning trots skärpta krav på högre kontantinsats och tuffare lånevillkor.

– Fortfarande är det så att man i Landskrona får mycket för pengarna och därmed en bättre livskvalitet här jämfört med Helsingborg, Malmö och Lund. Och det är något som allt fler upptäcker. Dessutom finns goda möjligheter att pendla till jobb på andra platser, både med tåg och med bil, vilket också ökar attraktionskraften.

Den positiva utvecklingen har också smittat av sig på övriga orter i kommunen som Borstahusen, Glumslöv, Häljarp och Asmundtorp.
– Framför allt Borstahusen med sitt unika läge alldeles intill Öresund och med utsikt över Ven lockar många, berättar Pernilla Corsing. Här byggs det också mycket nytt som snabbt hittar köpare som värdesätter den unika miljön i det gamla fiskeläget.

Tidigare var det de stora bolagen som Skanska, PEAB och Derome som byggde här. Men nu har flera andra, exempelvis Midroc, Emrahus och Mariastaden projekt på gång. Positivt är också att det byggs bostäder för alla, såväl unga som äldre, barnfamiljer och familjer där barnen flyttat hemifrån.

Bovieran är ett bra exempel på ett boende för 55-plusare med ett koncept som bygger på en stor gemensamt glastäckt innergård med ett behagligt klimat som vid Medelhavet, året runt.

Med en ökad inflyttning människor med högre utbildning och inkomster, ökar också kommunens skattebas.

Det i sin tur är bra för stadens utveckling och skapar möjligheter för förbättrad kommunal service och en fortsatt positiv tillväxt. Den tidigare negativa spiralen har bytts till en positiv spiral.
– Landskrona är helt klart på rätt väg och det är roligt att se att fler och fler upptäcker vilken fin liten stad det här är, säger Pernilla Corsing. 

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!