Dela den här artikeln:

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Lappset bygger för lek och rörelse i offentliga rum

Medan andra bygger för trivsel inomhus bygger det finska familjeföretaget Lappset för trivseln utomhus. 

Med Lappsets tjänster får kunderna en helhetslösning från ax till limpa, med produkter som engagerar, stärker och utvecklar såväl gammal som ung.

 

 


Lappset har drygt femtio år på nacken och är ett familjeägt företag, som ritar, producerar, levererar och monterar lekplatser och aktivitetsytor i offentliga miljöer, allt med fokus på att människor ska trivas och aktiveras i den omgivning där de bor och verkar.

– Man kanske inte alltid tänker på hur viktigt det är med inramningen - att det finns bänkar, cykelställ och lekplatser i bostadsområden. Men det här är en viktig del av intrycket, säger Josefin Wernestad, landskapsarkitekt som jobbar med tjänsterna runt Lappsets produkter, det som skapar helhetsintryck i utemiljön. 

 

gunga-1.jpg
Utomhusfunktioner i bostadsområden uppfattas oftast som självklara. Till exempel att det finns ett utegym eller en lekplats på gården, eller att det finns bänkar för vila och en grillplats, där grannar kan mötas över en middag. Men allt detta ska vara välgenomtänkt så att det blir tillgängligt och användbart för en bred målgrupp. 

– Vi samarbetar med bostadsbolag, arkitekter, kommuner och förvaltare. Vi kan göra allt från att rita och projektera hela ytor till att granska arkitekters planer enligt säkerhetsreglerna. Våra ytor ska alltid vara tillgängliga och säkra, berättar Kajsa Mayrhofer  som är industridesigner på Lappset.

 


När urbana områden förtätas ökar också behoven av funktionella offentliga utomhusrum där människor kan träffas för olika aktiviteter, för att må bra. 

– Att det finns lekplatser, utegym i ett område, är viktigt för rörelse och hälsa, att det finns bänkar och grillplatser skapar relationer och mötesplatser i stadsmiljön. Allt detta är viktigt för att människor ska må bra, trivas och känna trygghet. Även estetiken är så klart viktig för att skapa trygga och inbjudande platser, säger Kajsa Mayrhofer.

 


Sedan starten av pandemin har utegym seglat upp och blivit en storsäljare bland de produkter som Lappset tillhandahåller.

– Gym har vi sålt mycket av senaste åren. Om man ser till kommunerna vill de numera ha aktivitetsytor för flera målgrupper i bostadsområdena, inte bara en lekplats utan också gym. Här är trenden att träningsredskapen blir mer och mer avancerade. Idag kan vi leverera renodlade gym för seniorer eller för olika träningsdiscipliner som till exempel gym med ställbara vikter eller funktionell träning, säger Josefin Wernestad. 

 


Under de 50 år Lappset varit verksamt är det lekparker i trä som varit och är företagets signum. 

– Min specialisering är trä det är ett mycket bra material om det hanteras rätt. Under 50 år har Lappset utvecklat sina träkonstruktioner med hållbarhet och miljöhänsyn i åtanke, säger Kajsa Mayrhofer.

 


För att skapa en utomhusmiljö som gläder, stärker och utvecklar både barn, ungdomar, vuxna och äldre så krävs det en stor kunskap om de olika målgrupperna. Sedan ska utemiljöerna också vara tillgängliga för alla typer av funktionsvariationer. För Lappset handlar det aldrig om bara en kund, utan det handlar om att tillgodose många användare med olika behov. 

– Vårt fokus är på slutanvändaren, vi tittar mycket på tillgänglighet och vi hjälper våra kunder med det. Vi är bra på att se alla målgrupper. Även barn och människor med funktionsvariationer ska kunna använda och ha glädje av våra lekparker och gym. Investeringar i lekparker och idrottsanläggningar är oftast skattebetalarnas pengar så då ska det ju verkligen vara miljöer som är tillgängliga för alla, säger Josefin Wernerstad.

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!