Dela den här artikeln:

4. mars 2019

|

Livsstil

Leif Mannerström – mat från hjärtat


Leif Mannerström gläds åt allt från isterband till iransk kaviar och blir på djupet väldigt illa till mods när han ser vad som serveras på våra äldreboenden i dag.

Som tredje generation inom restaurangbranschen började Leif som liten grabb att laga mat tillsammans med sin farmor. Hon var duktig på klassisk matlagning och lärde honom grunderna och väckte hans intresse för mat. De lagade mycket strömming tillsammans och trots att det kanske inte var så vanligt på den tiden, så älskade den lille Leif sin farmors stekta strömming. Hennes Janssons frestelse var även den en favorit och den lagar Leif än i dag.
– För ett tag sedan hittade jag alla hennes anteckningar så nu kan jag göra den precis på samma sätt som hon gjorde, säger han.

Leifs pappa var även han krögare och en stor förebild. Han hjälpte Leif med diverse råd på vägen och senare även med kontakter och jobb på bra restauranger runt om i landet. Trots att Leif en gång i tiden ville bli stridspilot, men inte klarade de slutliga testen, vilket han i dag är glad över, så var det alltid ganska självklart att det var kock han skulle bli.

Från sina nu över 60 år i branschen minns Leif särskilt mycket när han, tillsammans med Christer Svantesson slog upp dörrarna för Restaurang Johanna 1974. Restaurangen blev en sensation, Johanna introducerades det franska köket i Sverige och med rätt tajming och genuin matlagning blev det en revolution för gastronomin.


Sedan dess har det rullat på. Med ett flertal restauranger, Michelinstjärnor och utmärkelser på meritlistan kan Leif stoltsera med att ha varit med om att sätta Sverige på den gastronomiska världskartan. Han menar att det avgörande alltid har varit ett brinnande intresse för yrket. Nöjda gäster och att kunna leva upp till förväntningarna har varit det allra viktigaste.

En av Leifs stora hjärtefrågor rör även den mat – vad som serveras på äldreboenden rund om i Sverige.
– Det som serveras på många äldreboenden är förkastligt. En missnöjd restauranggäst kan välja att aldrig återvända, men dessa människor har ingen annanstans att gå. Det finns många äldreboenden som lagar fantastisk mat, men allt för många gör inte det. Att laga god mat är det enklaste som finns, om man bryr sig. Den största resursen handlar om att göra ett bra jobb, menar han.

Leif menar att det är viktigt att laga mat med omsorg och kärlek och också att göra mat som de äldre känner igen. Elsa, 98 år, tycker förmodligen inte om kebabtallrik och tacos utan snarare en hemlagad kålpudding, med nykokt potatis. Det är också många gånger detaljerna som avgör, som till exempel att ta lite extra grädde och smör i såsen, eller att få den stekta strömmingen sådär härligt frasig. Det handlar om kunskap men framför allt intresse och vilja. Som köksmästare gör du mycket större nytta i köket än vid datorn, menar han.


Miljön på äldreboendena är även den ett problem, menar Leif. Dammiga plastblommor i stället för färska blommor. Avrivna bitar hushållspapper i stället för riktiga servetter. Det är inte en miljö där folk kan trivas. Leif berättar att han sett människor sitta och gråta vid matbordet, i en miljö där de inte trivs, med mat de aldrig sett förut.

Detta känns också igen från många av Sveriges sjukhus i dag. Här finns det avancerad och bra utrustning i köken men det saknas i vissa fall helt intresse och själ. Leif berättar att han får cirka fem samtal i veckan från människor som är desperata över matsituationen inom äldreomsorgen och frågar vad man kan göra åt den. Leif menar att så länge de som har makten inte bryr sig så kommer ingenting att hända.
– Jag skulle vilja ge samma mat som serveras till våra äldre till politikerna i riksdagshuset under en månads tid. Det hade kanske kunnat leda till en förändring, säger han.

God och vällagad mat gör stor skillnad för vårt välbefinnande och ändå är det många som frivilligt väljer bort matlagningen och menar att de inte har tid.

Det är en fråga om prioriteringar, menar Leif och han tipsar om hur man kan göra det ganska enkelt för sig. Grytor och soppor sköter sig i princip själva på spisen, exempelvis. Från en hel kyckling kan du utvinna tre måltider; soppa, en härlig varmrätt med sås och en lyxig omelett.

Om man planerar sina inköp blir det billigt också. Leif menar att det finns massor av bra kokböcker att hitta inspiration i i dag och dagens äldre generation kan ju faktiskt laga mat.


Den enkla, goda matlagningen ligger fortfarande Leif varmt och hjärtat. Det kan bli minst lika festligt att laga middag av köttfärs som av oxfilé. När Leif själv blir hembjuden till vänner och bekanta gläder han sig åt nystekta pannbiffar med lök, till exempel. Är maten vällagad och god, behöver man inte göra skillnad på vardag och fest. Leif tycker om allt från Isterband och färskrökt lax till iransk kaviar och löjrom. Däremot skulle han aldrig köpa det som kallas fläskytterfilé.
– En filé sitter alltid på insidan, därför är det ingen filé, utan en urbenad kotlettrad som tyvärr blir väldigt torr. Färska fläskkotletter eller hemmagjord blodpudding är däremot mycket gott. Som pensionär har du tid att laga mat, om du lägger mindre tid på annat, avslutar Leif. 

5. apr. 2024

|

Livsstil

Tre frågor till Lotta Sörlin, forskningskoordinator, Jernkontoret

**Vad är materialvetenskap och hur kan man studera det?** –Materialvetenskap är läran om material och dess egenskaper. Det är en bred vetenskap som innehåller mycket kemi, fysik, teknik och matematik, men även mjukare ämnen som produktförståelse samt design- och användarperspektiv. Man kan studera materialvetenskap på nästan alla tekniska högskolor i Sverige. Det finns dels ingenjörsutbildningar som helt fokuserar på materialvetenskap, dels ingenjörsprogram där du kan välja materialvetenskap som inriktning. Inom materialvetenskapen kan man i sin tur inrikta sig mot olika typer av material, till exempel metaller. **Varför anser du att man bör satsa på att studera materialvetenskap, vad gör det till en bra framtidsinvestering?** –Behovet att utveckla befintliga och nya material finns inom många branscher och samhällsområden, inte minst för att lösa morgondagens energi- transport- och miljöproblem. Framöver väntas dessutom brist på många olika typer av material, där de som kan använda material smartast vinner. Har du kompetens att förstå och maximera materialens prestanda med minsta möjliga materialåtgång har du en tydlig konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Framtidens utmaningar kommer till stor del att lösas av dem som kan utveckla de starkaste, lättaste och mest flexibla produkterna där rätt material används på rätt plats. **Hur ser behovet av personer med materialvetenskapskompetens ut, vilka karriärmöjligheter väntar personer som väljer att studera materialvetenskap?** –Möjligheterna för den som kan material är nästintill oändliga på framtidens arbetsmarknad. Att utveckla nästa generations material är kreativt, viktigt och spännande och erbjuder dessutom många olika utvecklingsvägar för såväl generalister som specialister. Personer med rätt kompetens för att vara med och utveckla framtidens innovativa materiallösningar är mycket efterfrågade i industrin. Karriärmöjligheterna finns dessutom i hela landet.