Statistik från Skolverket visar att bara varannan elev som inte klarar matematiken i årskurs 6 når ett godkänt betyg i nian. Cirka en sjättedel av alla elever som går ut grundskolan i Sverige blir inte behöriga till gymnasieskolans nationella program. Underkänt betyg i matematik är en vanlig orsak till att elever inte når gymnasiebehörighet. Det är därför viktigt att så tidigt som möjligt fånga upp de elever som riskerar att bli underkända i matematik i årskurs nio. Det är också en stor utmaning för alla skolor att höja matematikkunskaperna hos elever som halkat efter.

Grunden till goda resultat läggs i de tidiga åldrarna Det är tydligt att grunden till goda resultat i matematik läggs i de tidiga åldrarna. Det är också en av anledningarna till att regeringen vill stärka matematikundervisningen redan i förskoleklass. Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) är ett skolutvecklingsprogram som syftar till att utveckla och stödja lärares lärande och kompetensutveckling inom naturvetenskap, teknik och matematik. Det är en av de satsningar som regeringen satsar, med fokus på att öka elevers matematikkunskaper och inspirera fler att satsa på ingenjörsyrket framöver.

Mål, kontinuerlig kompetensutveckling och extra stöd Även om många matematiklärare verkligen brinner för sitt ämne och arbetar hårt för att engagera och motivera fler elever så krävs även mål, undervisningsmaterial, kontinuerlig kompetensutveckling för lärare och extra stöd till elever i behov av det för att verkligen stärka matematikundervisningen och därmed förhoppningsvis även elevernas kunskapsresultat. Det framgår av ett unikt storskaligt forskningsprojekt från USA, där forskaren Paul Cobb och hans kollegor fokuserade på matematikundervisningen i årskurs 5 till 9.

Av forskningsprojektet framgår att förbättring av matematikundervisningen kräver ett sammanhållet system med fem delar: att utgå från högt ställda lärandemål och en gemensam vision för högkvalitativ undervisning, undervisnings- och bedömningsmaterial som speglar målen, extra stöd som utformas och ges i linje med ordinarie undervisning, att skapa tid och struktur för kollegialt lärande samt att rektorer och förvaltning måste stödja planen.

Skräddarsydda insatser och fler lärare gav resultat Vittras grundskolor har genomfört ett framgångsrikt pilotprojekt för att öka måluppfyllelsen i matematik. Målet var att elever som fick ett underkänt betyg i matematik 2022 skulle klara det nationella provet 2023 och därmed öka sina möjligheter att bli behöriga till gymnasiet. De skolor som omfattades av den riktade satsningen fick ta del av extra resurser från för att kunna skräddarsy olika insatser, bland annat extraundervisning i smågrupper, fler lärare på vissa lektioner och att ge vissa elever enskild lärarledd undervisning. Det handlade bland annat om att ge eleverna fler undervisningstimmar med fokus på att bland annat repetera multiplikationstabellen, bråk och decimaltal. Satsningen gjorde att andelen elever inom Vittra som klarade det nationella provet i matematik i årskurs 9 ökade från 81 procent läsåret 2021/22 till 89 procent läsåret 2022/23.

Har identifierat 35 bristyrken Energimyndighetens rapport identifierar 35 bristyrken som är särskilt viktiga för samhällets elektrifiering, däribland installations- och serviceelektriker, kvalitetstekniker, process- och maskinoperatör, vindkrafttekniker, energiingenjör och elektrisk montör. Ingenjör, forskare, vindkrafttekniker och solcellsmontör är ytterligare exempel på yrken som spelar avgörande roller för att elektrifieringen ska kunna genomföras.

– För att möta kompetensbehovet krävs en målinriktad satsning på utbildning och kompetensutveckling. Det är nödvändigt att se till att fler studenter examineras för att säkerställa en stabil och kunnig arbetskraft inom branschen, säger Marie Claesson.

Hög utvecklingstakt Många aktörer som är verksamma i den gröna omställningen och samhällets elektrifiering har efterlyst det helhetsgrepp som Energimyndigheten tar i sin analys av kompetensbehoven på kort och lång sikt. En utmaning i sig är elektrifieringens höga utvecklingstakt.som bosätter sig i staden för att exempelvis arbeta med batteriproduktion, säger Marie Claesson.