Dela den här artikeln:

27. feb. 2018

|

Ekonomi

Med fokus på partnerskap

Journalist: Mats Carlbäck

För ett företag sprunget ur försvars- och säkerhetskoncernen Saab, är och förblir digitalisering en central del i allt man gör. Teknikkonsulten Combitech, ett fristående bolag i Saab-koncernen, ser nu en viktig roll i att bidra till att sprida digitaliseringen och dess möjligheter till andra branscher och man gör det med ett tydligt framtidstänk med fokus på partnerskap snarare än konsulttjänster.

I dag är man nästan 2 000 medarbetare som framför allt arbetar med högteknologiska innovationer, där mycket handlar om att utveckla digitala, teknologiska ekosystem, och där kunskap och erfarenheter byggs, förvaltas och sprids med Combitech som nav.

Combitechs vice VD Lars Ydreskog förklarar mer:
– Med våra rötter i Saab och inte minst utvecklingen av Gripen E och liknande högteknologiska projekt, har vi genererat en unik kompetens som vi nu vill anpassa till andra branscher och därmed alstra ytterligare kunskap och erfarenhet. Även om svensk industri ligger långt framme så står vi inför något helt nytt och förmodligen ganska omvälvande.

För att allt detta ska bli verklighet är samverkan ett nyckelord och det är den strategin man i Combitech värderar extra högst, inte minst med tanke på att det är stora, komplexa och ofta traditionella industribolag som i första hand är Combitechs kunder.
– Vi står inför vad som populärt brukar kallas ”Industri 4.0”, som egentligen innebär att faktiskt använda och utnyttja digitaliseringen till att ta fram nya produkter och tjänster. Och även om det är ett hett område har vi troligen bara sett början, menar Lars Ydreskog och betonar:
– Det är nu det händer! För till skillnad från tidigt 2000-tal så finns nu faktiskt förutsättningarna på plats vilket gör att vi kommer att få se en synnerligen spännande utveckling framöver.

På Combitech ser man tre tydliga faktorer som gör att vi är redo att ta nästa stora steg i utvecklingen:
– Vi har en mognad i samhället där vi är mer redo att använda och samverka kring de lösningar som nu är genomförbara. Dessutom har teknologin blivit billigare och vi har tillgång till bra och säkra uppkopplingar samtidigt som processorkraften, den som ska processa alla data, också blivit både bättre och billigare. Det räcker med processorn i en PC för att hantera allt det teknologiska i en Gripen E, förklarar Lars Ydreskog.

Den stora utmaningen framöver är och förblir emellertid komplexiteten. Tittar man på industrin, där Combitech nyligen inlett ett omfattande samarbete med Atlas Copco, är det en mängd delar av verksamheten som ska kopplas ihop, något som Lars Ydreskog med förtjusning ser fram emot:
– Det handlar om att bygga digitala och teknologiska ekosystem där alla delarna hänger ihop, hämtar data från varandra och tillsammans styr processen. Det handlar om att skapa system av system där produkterna ingår och där mjukvarorna blir allt viktigare. Det räcker med att titta på fordonsindustrin där mjukvaran, som ska göra dem självkörande, snart är mer betydande än övriga delar av fordonet. 

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!