Dela den här artikeln:

27. feb. 2018

|

Ekonomi

Med stenkoll på oljebranschen

Journalist: Annika Wihlborg

Torbjörn Törnqvist inledde sin karriär på oljebolaget BP och arbetade därefter på oljehandelsbolaget Scandinavian Trading Company i London. Därefter blev han VD för ett annat oljehandelsbolag, Inter Maritime Group, med bas i Schweiz. 1995 började Torbjörn bedriva egna oljeaffärer med huvudfokus på den ryska marknaden. 2000 grundade han Gunvor Group tillsammans med Gennadj Timtjenko.

I dagsläget äger Torbjörn 78 procent av aktiekapitalet i Gunvor Group, som är ett globalt oljehandelsbolag med säte i Genéve. Resterande aktiekapital ägs av ledande personal och företaget är en av världens största råoljehandelsaktörer med stora delar av världen som marknad.

Världsmarknadspriserna på både olja och gas har sjunkit rejält de senaste åren. För ett par år sedan låg oljepriset en bra bit över 100 dollar fatet, vilket gjorde det oerhört lönsamt att producera olja. Det höga världsmarknadspriset bidrog till att skapa en överskottssituation. Framför allt ökade produktionen i USA kraftigt baserat på ny revolutionerande produktionsteknik. När sedan OPEC, ledda av Saudiarabien, inte kunde komma överens om att balansera marknaden hösten 2014, kollapsade oljepriset. Oljepriset sjönk under en period till 30 dollar fatet men har sedan dess successivt stigit.

– Det sjunkande oljepriset är en signal om behovet av en inbromsning av situationen som rådde när prisläget var som högst, det vill säga överproduktion. Ett pris på 30 dollar slår ut högprisproduktion som på sikt tvingas läggas ner. Den globala oljeproduktionen har nu slutat att växa och samtidigt har efterfrågan på olja ökat mer än tidigare på grund av det lägre priset. De flesta oljeanalytiker är överens om att oljemarknaden kommer att stabiliseras förr eller senare. Somliga analytiker förutspår att stabiliseringen kommer att ske i år, men jag tror snarare på att det kommer att ske 2017, säger Torbjörn Törnqvist.

När oljepriset låg på nivåer om drygt 100 dollar fatet genererade det höga kostnader för att producera olja, vilket i sin tur har skapat en oljeindustri som inte är särskilt kostnadseffektiv. I takt med att världsmarknadspriserna på både olja och gas har sjunkit har även prisläget på alltifrån oljeriggar till de tjänster som oljebolagen efterfrågar minskat drastiskt. Prisnivåerna på oljeriggar har exempelvis fallit upp till 70 procent.

– Jag är övertygad om att den nuvarande utvecklingen är hälsosam för olje- och gasbranschen. Lägre energikostnader är bra för världsekonomins utveckling och de stora oljebolagen arbetar nu intensivt för att skära ner sina kostnader och göra produktionen mer effektiv. Den framtida oljeindustrin behöver inte ett oljepris på 100 dollar fatet. Jag tror att en nivå på 60-70 dollar fatet är tillräcklig för att säkerställa de globala oljeflödena för överskådlig framtid, säger Torbjörn Törnqvist.

Gasprisernas utveckling följer i mångt och mycket oljeprisernas utveckling. Innovativa teknologiska lösningar kommer också att sänka kostnaderna för utvinning.

Att leda Gunvor Groups globala expansion är en faktor som motiverar Torbjörn Törnqvist, att verka i ett företag med medarbetare som representerar sextio olika nationaliteter och är verksamma i flera världsdelar är ytterligare en faktor som driver honom framåt.

– Jag stimuleras av att arbeta med människor och miljöer från skiftande kulturer, säger han.

Debatten om oljans framtid har pågått länge vid det här laget. Tidigare låg fokus i mångt och mycket på hur länge oljan kommer att räcka, men numera diskuterar man snarare hur efterfrågan på olja kommer att utvecklas på kort och lång sikt.

– Det ska bli spännande att följa oljans utveckling på både kort och lång sikt. Fossila bränslens påverkan på miljön och som bidragande orsak till klimatförändringarna har en allt större inverkan på den framtida efterfrågeutvecklingen. En växande andel av den globala energiproduktionen baseras numera på förnybara energikällor som vindkraft och solenergi.

Dessutom har naturgas, som det finns gott om och som dessutom är billig och bättre för miljön, gjort intrång på oljans traditionella marknader, säger Torbjörn Törnqvist.

Energimarknadens efterfrågan på olja kommer därför förmodligen inte att öka nämnvärt och kan även minska framöver. På drivmedelssidan ser jag dock en fortsatt stark efterfrågan. Torbjörn Törnqvist är övertygad om att bil- och flygindustrin kommer att fortsätta utvecklingen mot allt mer bränsleeffektiva motorer.

De senaste två åren har Gunvor Group minskat sitt engagemang i Ryssland och fokuserar nu på att expandera i andra länder. Bland företagets mest intressanta tillväxtmarknader finns Sydamerika, Afrika och Kina. Företaget framställer även oljeprodukter genom sina egna raffinaderier. Huvudsakligen skapas dock värden i global handel där företagets förmåga att skapa effektiva logistiska lösningar är avgörande. Verksamheten går bra och expanderar kraftigt för närvarande.

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!