Dela den här artikeln:

29. apr. 2019

|

Ekonomi

Mot en framtid med ökad produktivitet och attraktivitet


Emile Hamon ser utmaningar och möjligheter som byggbranschen står inför, och med hjälp av digitaliseringen kan det leda till bättre konkurrenskraft.

I 30 års tid har det varit en stigande kostnadskurva inom byggbranschen. Under samma period har räntorna sjunkit, någonting som lett till att kundernas betalningsförmåga har ökat. Nu står vi inför en situation där räntan inte förväntas sjunka mer och därför inte heller kunna driva på kundernas betalningsförmåga på samma sätt som tidigare. Men Emile Hamon, chef för verksamhetsutvecklingen på Veidekke, är ändå hoppfull över framtiden.
– Vi står trots detta inför stora möjligheter och med hjälp av bland annat digitaliseringen kan vi öka produktiviteten. Enligt internationella studier kan branschen globalt effektiviseras med omkring 700 till 1200 miljarder USD under de kommande tio åren, berättar Emile Hamon.

Under de senaste åren har flera nya startups lanserat applikationer med mål att effektivisera byggbranschen. Samtidigt som det händer mycket inom branschen ligger utmaningen i att få dessa innovativa bolag att utveckla mer affärskritiska applikationer, berättar Emile Hamon.
– Jag hade gärna sett mer fokus på planering, kalkylering, kostnadsstyrning, inköp, logistik, risk mm. Dessa processer är direkt affärskritiska för ett byggföretag, berättar Emile Hamon och fortsätter:

– I dag finns det system för alla dessa processer, men ofta är systemen ålderdomliga och hänger inte ihop, utan de är snarare informationsöar som endast angriper ett område, som exempelvis planering. Men vi behöver ha helheten och ett obrutet informationsflöde för ökad konkurrenskraft och kundnytta. BIM ska vara en integrerad del, det vill säga att vi vill kunna skapa en digital tvilling av det som ska byggas.


Emile Hamon har varit delaktig i att ta fram Veidekkes digitaliseringsstrategi som utgår från fem områden: Avancerad geodesi, scanning av hus och områden för att räkna ut volymer. Obrutna informationsflöden, att all information ska finnas integrerad och i obrutna flöden, för att spara tid, pengar och undvika misstag. Digital mobilitet, att arbeta med moln-teknik samt VR och AR. Här händer jättemycket och att kunna jobba med en mixad realitet. Att kunna se köket virtuellt samtidigt som de ser de verkliga väggarna där köket ska sitta är väldigt intuitivt. Internet of things, våra städer och hus blir smartare och på så vis kan vi ta fram bättre produkter i framtiden. Automatisering, robotteknik kommer i framtiden kunna utföra mycket av det monotona och riskfyllda arbetsuppgifterna.
– Vi vill öka vår konkurrenskraft. På så vis kommer vi kunna leverera med maximalt kundvärde och hela branschen kan växa sig starkare. Vi måste både titta på vår inre produktivitet, men också skapa mer kundnytta, alltså attraktivitet för våra slutkunder, berättar Emile Hamon. 

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!