Dela den här artikeln:

28. feb. 2018

|

Ekonomi

Mycket att vinna på riskhantering

Journalist: Fredrik Söderlund

Personsäkerheten i företag och branscher är viktig. Den kan bland annat förebyggas med hjälp av en risk- och sårbarhetsanalys.

Att känna sig trygg på arbetsplatsen är en av de saker som en anställd värderar mest. Ur företagens synvinkel vill de kunna erbjuda en säker arbetsmiljö och verka för att medarbetarna ska känna sig trygga.

– Personsäkerhet är ett prioriterat område. Här finns en tydlig ansvarsfördelning för personsäkerhetsarbetet, bland annat genom anpassad utbildning för egen såväl som extern personal, säger Olof Klingvall som är pressansvarig på Svenska kraftnät.

Vartannat år uppdaterar Svenska kraftnät sin risk- och sårbarhetsanalys som lämnas till regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I den identifieras och redovisas tydligt de hot som verket ser som potentiella risker inom elförsörjningen i stort.

– Syftet med analysen är att bedöma faktorer som kan påverka förmågan att förebygga, motstå och hantera konsekvenser av olika möjliga risker för elförsörjningen. Fokus ligger på att identifiera eventuella brister och ta fram åtgärdsförslag. Där samlas risker och hot inom allt från IT- och informationssäkerhet till antagonistiska hot och tänkbara resursbrister med mera. Utgångspunkten är att ha ett brett förhållningssätt i analysen, säger Olof Klingvall.

Anser du att datorisering och IT-behandling har inneburit några problem?

– Svenska kraftnät är bland annat beroende av en väl fungerande egen IT-infrastruktur för att styra och övervaka stamnätet för el. Därför är också IT och IT-säkerhet viktigt att arbeta med löpande, säger Olof Klingvall.

Det digitala genomslaget är påtagligt när det gäller hur företagssäkerhet ser ut i dag jämfört med förr. Olof Klingvall pekar på flera faktorer som han tror bidrar mycket till förändringen och förbättringen.

– Ett ambitiöst, prioriterat, planerat och återkommande säkerhetsarbete skapar naturligtvis förutsättningar för att säkerhetstänket ständigt utvecklas i hela energisektorn.

Det finns som alltid utmaningar när det gäller framtida åtgärder. Bland annat så har just energisektorn en viktig roll i sitt arbete att skapa lösningar som både är energieffektiva och som kan framställas från förnybara källor.

– Tillsammans med energisektorn har flera förbättringsåtgärder identifierats i årets risk- och sårbarhetsanalys som bland annat har fokuserat på drivmedelsförsörjning och höga flöden i vattendrag. Det handlar till exempel om att utveckla det redan nära samarbetet mellan aktörer i branschen för att ytterligare stärka en sedan tidigare god beredskap inom sektorn, säger Olof Klingvall.


Olof Klingvall, pressansvarig  Svenska kraftnät.

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!