Den första april nästa år införs en ny svensk säkerhetsskyddslagstiftning som kommer att få stor betydelse för både myndigheter och företag.
Den säkerhetsskyddslagstiftning som i dag finns i Sverige kom till i mitten av 1990-talet och är ett resultat av det säkerhetsläge som rådde vid den tiden och som starkt präglades av kalla kriget.
Sedan dess har mycket hänt. Hoten är annorlunda i dag liksom att Sverige på ett helt annat sätt är en del av det internationella samfundet, inte minst genom vårt EU-medlemskap och att Sverige är ett partnerland till Nato, bara för att ta ett par exempel.
Den digitala utvecklingen har också starkt kommit att förändra säkerhetsläget jämfört med hur det sett ut tidigare liksom att vi i dag har förpliktelser mot utländska intressen genom en lång rad internationella avtal vi undertecknat och organisationer där vi är medlemmar och som förutsätter ett ömsesidigt skydd.
– Nuvarande lagstiftning får därmed anses som gammalmodig och det finns ett stort behov av en ny lagstiftning, säger Martin Waern som är ansvarig för säkerhetsskyddstjänster på Scandinavian Risk Solutions (SRS) och tidigare jurist på Must, Försvarsmaktens militära underrättelse- och säkerhetstjänst.
Redan strax efter millennieskiftet uppdagades behovet av en ny säkerhetsskyddslagstiftning och fram tills nu har arbetet pågått med att ta fram en ny lagstiftning som till stora delar vilar på en utredning utförd av den tidigare näringsministern och justitierådet Sten Heckscher och där Martin Waern var utredningssekreterare.
– Lagstiftningen berör stora delar av samhället, både den offentliga sektorn och den privata, fortsätter Martin Waern.
Det kan handla om för samhället centrala funktioner, allt från försvar, offentlig förvaltning, elförsörjning och telekommunikation till annan infrastruktur, men också om hur man i tider av kris kan säkerställa exempelvis tillgång till kontanter, sjukvård och läkemedel.
– Syftet med lagstiftningen är naturligtvis att motverka och försvåra spioneri och sabotage och andra antagonistiska hot. Helt enkelt att göra samhället mer robust.
– Mycket handlar om att ha fungerande myndigheter, men samtidigt påverkas också ett stort antal företag av den nya lagstiftningen, eftersom viktiga samhällsfunktioner i dag ägs eller drivs av det privata näringslivet. Telekommunikation och elförsörjning är två av de tydligaste exemplen på detta.
Den nya lagstiftningen som alltså träder i kraft första april nästa år innebär ett omfattande arbete med att identifiera vad som behöver skyddas och hur detta kan göras.
– Men det handlar inte bara om att identifiera vilken information som kräver ett skydd utan också om att säkerställa den fysiska säkerheten, att ingen obehörig kan komma in, och personalsäkerheten, att de som arbetar med denna verksamhet är pålitliga ur säkerhetssynpunkt, säger Martin Waern.
Allt detta kommer att kräva noggranna analyser och åtgärdsplaner.
– Fram tills nu har det slarvats en hel del med detta. Ett bra exempel på detta är Transportstyrelsen som inte levde upp till de krav man kan förvänta sig av en myndighet, men det finns många som behöver förbättra sitt säkerhetsskyddsarbete.
Den nya lagstiftningen förutsätter i vissa fall ett samrådsförfarande. Det ska ske med antingen Säpo eller Försvarsmakten. Post- och telestyrelsen, Svenska Kraftnät, Transportstyrelsen och länsstyrelserna kommer även fortsättningsvis att ha en tillsynsfunktion parallellt med Säpo och Försvarsmakten.
– Lagen innebär även en tydligare kontrollfunktion som ska upptäcka eventuella brister och ge förslag till förbättringar, förklarar Martin Waern.
Mycket av den nya säkerhetsskyddslagstiftningen berör naturligtvis i första hand centrala samhällsfunktioner, men även regionala och kommunala funktioner är av betydelse.
– I grunden handlar det om att ha ett skydd och en beredskap som täcker hela landet. Det kan handla om allt från livsmedelsförsörjningen till säkerheten i kommunala hamnar och på mindre flygplatser, men också om hur människor ska kunna ta sig till sina arbeten eller att försörjningen av dricksvatten fungerar.
När den nya lagstiftningen träder i kraft, menar Martin Waern, att den inte är ”svaret på allt”.
– Precis som med all lagstiftning måste den förmodligen justeras efter hur verkligheten ser ut och de frågeställningar som dyker upp efter hand.
Och någon form av sanktioner mot de som inte följer lagstiftningen kommer säkert att införas i närtid – en utredning tittar redan nu på den frågan. Lagen bygger dock på att alla de som träffas av den vill göra rätt och det är jag övertygad om att de flesta också vill göra, summerar Martin Waern. Om man är osäker eller vill ha stöd i arbetet är det en bra idé att anlita extern kompetens inom området.