Dela den här artikeln:

12. juni 2018

|

Ekonomi

Nytt direktiv skärper kraven på energibolagens IT-säkerhetsarbete


Journalist: Annika Wihlborg

Den 10 maj 2018 börjar nya regler gälla angående säkerhet i nätverk och informationssystem, det så kallade NIS-direktivet. De nya reglerna omfattar leverantörer av samhällsviktiga tjänster och leverantörer av digitala tjänster, däribland energibolag.

NIS-direktivet som fastställer åtgärder för att uppnå en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem inom EU. Det övergripande syftet är att förbättra den inre marknadens funktion inom EU. Energisektorn är en av sju samhällssektorer som omfattas av direktivet och Energimyndigheten är tillsynsmyndighet.
– Energi är en i allra högsta grad samhällskritisk tjänst, i synnerhet eftersom alla andra samhällskritiska tjänster är beroende av en fungerande och trygg energiförsörjning. Det kan bli mycket kostsamt för samhället i perioder då vi inte har tillgång till en trygg energiförsörjning. Samtidigt har energibranschens digitalisering tagit fart på senare år, vilket bidrar till att IT-säkerhet är en strategiskt viktig fråga för såväl stora som små aktörer i branschen, säger Tommy Wahlman, projektledare för genomförandet av direktivet vid Energimyndigheten.

De främsta utmaningarna i energisektorns IT-säkerhetsarbete är, enligt Tommy Wahlman, den generella säkerhetsmedvetenheten, bristen på spetskompetens på området och en varierande medvetenhet om vikten av strategiskt IT-säkerhetsarbete. En dramatiskt ökande hotbild samt ett tungt infrastrukturellt arv där många äldre system inte har ett uppdaterat och relevant IT-skydd hör också till utmaningarna. Detta sammantaget har byggt upp en slags IT-säkerhetsskuld som i branschen kommer att behöva åtgärda för att minska sårbarheterna.
– Digitaliseringen och Internet Of Things gör att nästan allt blir uppkopplat, vilket gör det svårt att överblicka tekniken och systemen. Komplexiteten i sig bidrar till en ökad sårbarhet. Samtidigt genomgår energisektorn stora förändringar nu med ökade krav på flexibilitet, nya affärsmodeller för produktion och distribution, lagring och förbrukning, vilket också bidrar till nya och ökande IT-säkerhetskrav, säger Tommy Wahlman.

Han tillägger att energibolag med ett välfungerande strategiskt IT-säkerhetsarbete får en konkurrensfördel gentemot andra aktörer, inte minst genom ett ökat förtroende för verksamheten. Det utgör också en grogrund för den innovationskraft som blir allt mer avgörande för energibranschens aktörer.
– Informationssäkerhet som en del av ledingsystemet, ett strukturerat arbetssätt genom hela organisationen, ger resiliens och stärker förmågan att möta nya utmaningar och ta rätt risker, säger Tommy Wahlman.

2017 genomförde Energimyndigheten en studie med trafikanalys utanför brandväggarna vid ett antal svenska fjärrvärmebolag. Analysen visar att små och medelstora fjärrvärmebolag är nästan lika utsatta för informationssäkerhetsangrepp som stora aktörer. De mindre aktörerna har av naturliga skäl inte samma resurser att investera i sitt IT-säkerhetsarbete. Energimyndigheten kommer därför att prioritera arbetet med resurssvaga aktörer i samband med att NIS-direktivet implementeras.
– Energibolagen behöver definitivt inte uppfinna hjulet själva på det här området. Det finns mycket hjälp och stöd att få via branschorganisationer, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Svenska Kraftnät och från oss på Energimyndigheten. Handböcker, handledningar och checklistor finns och vi sammanställer mycket av materialet nu för att göra det mer lättillgängligt för energibolagen, säger Tommy Wahlman. 

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!