Dela den här artikeln:

8. feb. 2018

|

Ekonomi

Ofrivillig hyresvärd åt ditt vuxna barn?

Journalist: Anna Bjärenäs

Läget på dagens bostadsmarknad skapar viss problematik i många hem i vårt avlånga land.  Ett problem som ofta uppstår är att vuxna barn bor kvar hemma lite väl länge, även för vad den mest kärleksfulla förälders tålamod har utrymme för.

Debatten går på högvarv kring hur man ska ta sig an situationen och hur man som förälder kan hjälpa barnen att flytta hemifrån. Om det vuxna barnet ska betala för sig hemma eller inte är en av dom hetaste frågorna. SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann ger några handfasta tips:
– Vi på SBAB tycker att vuxna barn ska betala för sig hemma givet att de har en inkomst förstås. Har barnet en egen inkomst ska det bidra till hushållet. Som förälder gör du barnet en tjänst, den som betalar för sig får inblick i vad det faktiskt kostar att ha ett hushåll. 

Claudia menar att man, ifall inkomsten är ojämn, tillsammans kan räkna fram en procentsats av inkomsten som barnet ska betala. Saknar barnet inkomst går det bra att betala med arbetsinsatser, som att klippa gräset, städa, måla, passa småsyskon, handla eller laga mat. 

Det är tufft för unga att komma in på bostadsmarknaden, särskilt eftersom det ofta kräver att man går in med en stor kontantinsats. Om man som föräldrar har ett egenägt boende har man dock ofta möjlighet att låna på den egna bostaden och på så sätt få ihop till kontantinsatsen till en lägenhet till barnet.
– Som förälder har du kanske möjlighet att låna pengar till kontantinsatsen till ditt barns lägenhet. Vårt tips är då att upprätta ett skuldebrev er emellan. Där kan ni reglera villkor, om hur återbetalning ska gå till och eventuella räntor som ska betalas. Som kund hos SBAB får du kostnadsfritt teckna avtal online på avtal24.se. 

Som ung kan det även vara svårt att få låna till egen bostad. Då kan man som förälder eller anhörig vara medlåntagare till barnets bostad. Med en sådan lösning är det bra att ha koll på juridiken och se till att man som medlåntagare även står som delägare i bostaden, eftersom man ansvarar för hela lånet gentemot banken. Att vara medlåntagare bör dock bara vara en temporär lösning, tills barnet själv har möjlighet att ta över lånen.

Om man helt vill undvika situationen med vuxna barn som bor kvar hemma alltför länge, är SBABs bästa tips att börja spara till barnens boende redan när de är små. Det är svårt att säga hur mycket man behöver spara till sitt barn varje månad eftersom det dels beror på hur läget på arbetsmarknaden kan komma att förändras, och dels eftersom det skiljer sig mycket beroende på var man vill bo. SBAB har sammanställt hur mycket man hade behövt lägga undan barnets 20 första levnadsår för att ha råd med kontantinsatsen till en etta i dag.
– Det hade krävts att man sparat 1 770 kronor i månaden från det att barnet föddes för att ha råd med kontantinsatsen till en etta i Stockholms innerstad i dag. För en etta i till exempel Nynäshamn hade man klarat sig med 700 kronor i månaden. 

Att bo centralt är en lyx man kan unna sig när man har råd med det. Flyttar man hemifrån får man helt enkelt sänka kraven några pinnhål och kanske pendla tills man har ett jobb och börjat tjäna så pass att man kan flytta till ett mer centralt boende, menar Claudia.

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!